2018-11-26

”Jag vill inte bråka, utan läka”

Vid sidan av Kiruna kommuns omskrivna fadäs att inte bjuda in Sametingets ordförande till invigningen av det nya stadshuset, pågick fem timmar senare på samma plats en lågmäld manifestation vid invigningen av länskonstmuseet Konstmuseet i Norr.

Det var duodjimästaren Nils-Johan Labba som höll i ett runt, ovanligt, men ändå tydligt samiskt slöjdföremål och läste upp ett tal – ett verk av den samiska konstnären Carola Grahn. Verket kallas Markerna och består av dessa två delar; talet och en skáhppu tillverkad av Nils-Johan Labba.

Skáhppu betyder ask. Det klotrunda föremålet går mycket riktigt att ta isär. Runt om finns inläggningar med renhorn och ingraverat mönster och text på både nordsamiska och svenska. Den svenska texten är ”talet” som ska läsas varje gång föremålet visas. Dessutom har konstmuseet förbundit sig att läsa talet under hela första året vid alla offentliga samtal och arrangemang.

Dagen efter, fredagen den 23 november 2018, hölls ett samtal med Carola Grahn och Nils-Johan Labba under ledning av Maria Ragnestam, konstnärlig ledare och curator för utställningen Transitions. Temat var ”Efterlämningar” och cirklade kring frågan om konsten har en förmåga att påverka tillvaron och historieskrivningarna för kommande generationer?

Carola Grahn sysslar med konceptuell, idéburen, konst. Allt hon gör är en symbol för någonting. Vad står då verket Markerna för? Hon berättar att när hon under några veckor befann sig på ett konstcenter i Banff, Kanada, ett residens för konstnärer med urfolksbakgrund, fick hon en wow-upplevelse. Där inledde man varje gång ett offentligt samtal med att högt erkänna vem markerna tillhörde. Fenomenet kallas ”acknowledgement of the land” och kommer ursprungligen från aboriginerna i Australien.*
- Det kändes stort och hedrande, berättar Carola. Jag fick en stark önskan om att få se detta hända även i Sápmi. Det är både vilsamt och respektfullt att faktiskt säga som det är; att erkänna vems marker man befinner sig på. - Det är ett helande i detta, inte en konflikt, betonar Carola.

När hon fick erbjudandet att delta på en utställning på det nya konstmuseet i Kiruna, kom tanken att göra något av upplevelsen. Men ett tal behövde också kopplas ihop med något konkret, något som går att peka på och hålla i. Där inleddes samarbetet mellan henne och Nils-Johan. Från idé till förverkligande har det tagit 2,5 månad och otaliga samtal dem emellan.
- Idén till föremålet kom helt och hållet från Carola, säger Nils-Johan. Jag har stöttat henne i hennes idé men det är inte jag som har drivit den. Det var viktigt att det var Carolas arbetsprocess och inte ett vanligt slöjdföremål. Sverige belyser aldrig kolonisationen av Sápmi och samerna är ofta osynliggjorda. De glöms bort. I svensk historieskrivning finns inte samerna, konstaterar Carola. Hon kunde inte ana att timingen skulle bli närmast perfekt.

Fem timmar efter invigningen av Kiruna stadshus med tal av kung Carl XVI Gustaf om ”byggnaden på gruvans skuldra” och idel svenska flaggor vajande på flaggstängerna utanför huset, lästes talet som är en del av verket Markerna upp som inledning på invigningen av länskonstmuseet Konstmuseet i Norr.
 

Vi erkänner att markerna som vi samlas på är
samernas traditionella hemland.
Här har samer levt och bedrivit renskötsel sedan urminnes tider.
Nu strävar vi efter respektfulla relationer med alla folkslag och arbetar för helande av både jord och hjärtan.


Markerna av Carola Grahn

Nils-Johan är nordsame från Kiruna-området, Carola är sydsame uppvuxen i Jokkmokk. På samma sätt som deras samarbete är ett givande och ett tagande och en blandning av olika kompetenser och bakgrunder, så är Markerna ett mångfacetterat verk.

Texten på skáhppu är på två språk. Det var viktigt för Carola att det inte bara skulle vara text på svenska på ett samiskt föremål. Den nordsamiska texten är däremot en dikt, och alltså inte en översättning av talet.
- I min familj har vi förlorat det samiska språket, förklarar Carola, så svenska är också mitt språk. Men nordsamiska är Nils-Johans språk. Materialet till skáhppu kommer från kirunaområdet och gravyrmönstren hör hemma här, berättar Nils-Johan. En av ”blommorna” är i själva verket en kompass, men med annorlunda betoning på väderstrecken för att illustrera att de samiska väderstrecken utgår ifrån älvdalarna.

Nu ska verket ”bo” på Konstmuseet i Norr som har köpt in det. Talet (erkännandet) är konstverket tillsammans med skáhppu. Förhoppningsvis sprider sig talet vidare till andra institutioner och offentliga händelser. Det är i alla fall konstnärens vilja.
-Jag vill inte bråka, utan läka, avslutar Carola Grahn. Någonting behöver ske i Sápmi. Människor måste läka och inte vara de där gnälliga, bråkiga samerna, säger hon. Ett sätt att nå fram dit skulle kunna vara att ”talet” används och sprids även till andra sammanhang.

 - - -

Konstmuseet i Norr, Norrbottens länskonstmuseum, visar samhällsengagerad och kritiskt orienterad samtidskonst med en mångfald av konstnärliga uttryck, medier och praktiker. Invigningsutställningen Transitions sträcker sig över fyra våningar i Kristallens gyllene kärna och pågår från 22 november 2018 till 31 mars 2019.
 

*Acknowledgements are often made at the commencement of an event, such as a meeting, speech or formal occasion. An acknowledgement can be made by anybody, Indigenous or non-Indigenous.

MARIE ENOKSSON

 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?