Sara Svonni som besökte Staare i februari för att sälja sina fina mössor. Foto: Hans Olov Utsi
2018-06-11

Renskinn är Sara Svonnis favoritmaterial

På ett år sydde hon tre nya festkoltar till sig själv. Aldrig hade väl designern och skräddaren Sara Svonni trott att hon skulle gå på så många röda mattor. Hon jobbade som kostymdesigner på filmen Sameblod. Nu är Sara Svonni hemma i Dearna igen.

I Tärnafors, några kilometer nedanför Tärnaby hade svärföräldrarna skoteruthyrning, sen stuga för uthyrning. Nu är det Sara Svonni Designs ateljé. Mest känd är nog Sara för sina mössor med renspår. Hon syr dem själv och har så gjort sedan 2011. Sy har hon alltid gillat.
- Jag minns att jag sydde kläder till skolavslutningar till mig själv efter mönster i någon veckotidning. Det var kanske i mellanstadiet.

I verkstaden ligger massor med mössor, i hyllor och genomskinliga låder, sorterade efter storlek och färg. Många är just nu blå, rosa och röda. De färgerna sålde inte så bra på julmarknaden i Österrike.
- Elva, tolv. 13! Just nu har jag 13 olika färger.

Det har hänt mer än en gång att företagscoacher frågat om hon verkligen ska fortsätta sy mössorna själv, ska hon inte lägga ut produktionen?
- Men jag är ju sömmerska och tycker ju om att sy!

Yngsta barnet, Mikkel, snart 6, kommer in, sitter i overall och mössa på golvet och tejpar rymddräkt av kartongbitar. Sara pratar nordsamiska med honom.

Hela sin uppväxt såg Sara farmor och moster sy och slöjda. Det påbråt gjorde också att skoldagarna blev till nätter på Samernas utbildningscentrum, där hon gick både mjukslöjd och päls- och skinnkonstruktion för snart 20 år sen. På flera uppgifter gjorde Sara dubbelt upp, två koltar, två bälten etcetera, en Jukkas (farmor) och en från Arvidsjaur (moster). Till Jukkaskolten ska skobanden vara vävda och bältet sytt, till Arvidsjaurkolten hör vävt bälte och lagda skoband.

När Sara syr på beställning är det oftast byxor eller anorak i renskinn. Det robusta och följsamma skinnet är hennes favoritmaterial att sy i. Vadmal och kläde gillar hon också.
- I vår syr jag en brudklänning i ylletyg. Då vet att jag att det kommer att bli bra.

Det händer ibland att kunder som aldrig tidigare haft en kolt ber Sara sy deras första. Traditionen är viktig och man ska kunna sin historia, tycker hon, innan man börjar fantisera och sy nytt:
-Jag brukar säga att de ska börja med en traditionell kolt. Har man bara en kolt ska det liksom inte vara en blommig diskokolt.Tänk om mina barnbarnsbarn skulle hitta bara silkiga, blänkande koltar efter mig och tro att det var traditionen.

Det slutar aldrig vara vackert med samma snitt och dekor som farmor och mormor hade. Men 2017 och början på 2018 blev ett år då till och med Sara Svonni behövde flera festkoltar. På filmen Sameblod var hon en av två som jobbade med kostym. Elle Marja, hennes syster, familjen och 14 barn bar kolt. Allt ska höra ihop och vara rätt på var och en av dem; kolt, bälte, barmkläden och skoband. Bara att hitta 20 par čažehat(osulade skinnskor) som såg använda ut… Till varje barn hittade Sara på en historia. ”Din familj är fattig, dina storasyskon har burit den här kolten före dig.” ”Din farmor syr mycket och gärna, därför är ditt röda barmkläde så nytt och fint.”.

Filmens stora premiärer, efter festivaler världen över, var i Trondheim 6 februari och Stockholm 3 mars 2017. Sara var där. På Guldbaggegalen 2018 var filmen till mångas förvåning inte alls nominerad till kostympriset. Sara Svonni var med och firade Lene Cecilia Sparroks guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll och filmens andra tre priser hela natten.
- Jag känner mig ju väldigt traditionell, men ville också ha något häftigt. Jag sydde tre partykoltar, alla glittriga, en med paljetter. Samtidigt hade de som vanligt dekorationer i rött, grönt och gult kläde och jag bar mina traditionella skor, skoband och bälte.

Om tio år är mycket sig likt, hon trivs ju med att sy mössor och själv sälja på marknader. Men Sara Svonni ser också fram emot att sy mer för hand, mer traditionellt.
- Skriv inte om väskidén. Jo, förresten, gör det, då tar jag mig kanske tid att komma igång. Jag skulle gärna designa och sy mer till visningar också, när man syr bara en av varje. Och gärna öka försäljningen i webbshopen och fortsätta med kjolarna. De var faktiskt en sådan idé som jag hade länge innan de blev verklighet.

TEXT: PIA SJÖGREN

 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?