2018-05-22

Domstolarna får gå i bräschen för urfolkens rättigheter

Internationella konventioner betyder alltmer för urfolks rättigheter i världen, så också i Sápmi och Sverige. Det är långa och långsamma processer, både politiskt och juridiskt, men så småningom kan man skönja hur kursen ändras. Ibland går politiken först. Men nu är en tid då allt fler menar att domstolarna får gå i bräschen. Det aktuella Girjasmålet är ett exempel på det. 

Samiska rättigheter i Sverige i kortkort version ser ut så här: På 1800-talet var andemeningen i svensk lag att samerna hade rättigheter som skulle skyddas. Vid 1920 hade de förvandlats till ”lapprivilegier”. Den rennäringslag som gäller nu är från 1971, alltså snart 50 år gammal. Girjasmålet, som nyligen överklagats av båda parter till Högsta domstolen, är en konsekvens av en lagändring om fågeljakt till fjälls. Det var 1993, samma år som Sametinget inrättades.
 
Statens avsikt var att öppna för alla att jaga och fiska på det som kallas statens marker. Med det nya regelverket tappade samebyarna mycket av inflytandet över upplåtelserna till fjälls. Redan på 1990-talet ville Svenska Samernas Riksförbund, SSR, klaga till Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna, men det snabba svaret löd att först måste alla juridiska möjligheter i Sverige uttömmas. Det är det arbetet som görs nu när Girjas sameby stämmer staten på hela eller delar av rätten att förvalta jakt och fiske på åretruntmarkerna till fjälls.
- Att domstolarna har fått en ny roll och prövar rättighetsfrågor är del i internationell rättsutveckling, säger Malin Brännström, juris doktor, och tänker inte bara på urfolksfrågor utan många rättsförhållanden som inte finns klargjorda i lag.
 
Också på norsk sida har domstolar avgjort flera viktiga mål på senare år. Högsta domstolen dömde 2001 i Svartskogenmålet (Svartskogensaken på norska) att samers brukande av marken över lång tid ger dem ett kollektivt ägande av den mark tvisten gällde, överst i Manndalen, Troms, som staten hävdat att den ägde. Det här målet anses tillsammans med den så kallade Selbusaken utgöra ett paradigmskifte i samisk rätt i Norge. Men 2016 vann renskötande samer inte äganderätten till delar av Stjernøyautanför Altafjorden. Høyesterett (HD) slog fast att bofast befolkning också hade använt markerna under lång tid tillbaka. Våren 2018dömde Høyesterett i Nessebysaken. Här stod samiska markanvändare mot varandra och domen säger att den regionala myndigheten Finnmarkseiendommen, Fefo, ska fortsätta förvalta området. 
- Om samisk renskötsel och båda byalagen tillsammans hävdat egendoms- och förvaltningsrätt tror jag att de hade vunnit, säger juristen Láilá Susanne Vars. 
 
Finnmarkskommisjonen kartlägger som bäst hela Finnmark, till ytan fyra gånger så stort som Uppland. Uppdraget är att kartlägga existerande bruks- och ägarrättigheter som människor i Finnmark förvärvat genom att långvarig användning av markerna. På kommissionens hemsida kan var och en följa enskilda och kollektiva anspråk på olika markområden. Vi tvister dömer en ny domstol, Utmarksdomstolen for Finnmark. Dess domar överklagas till högsta instans i Norge, Høyesterett. 
 
Det finns både likheter och skillnader mellan de skandinaviska grannländerna. Norge har ratificerat ILO-konventionen 169 och Finnmark har en egen lag, Finnmarksloven. I Norge handlar det redan mer om ägande, inte bara bruksrätt som fastighetsrättsligt är likvärdig med äganderätt, men ändå inte ger ett markägande. I Sverige pratar många om statens brist på bevis vad avser ägandet av en del av ”statens marker”, men det är ännu inte uppe till domstolsförhandling någonstans. Norge har också Norges nasjonaleinstitusjon for menneskerettigheter. Myndigheten är oberoende och rapporterar till Stortinget.  Láilá Susanne Vars är chef på Finnmarkskontoret: 
-Samers rätt till marker och resurser är kritiskt ur ett människorättsperspektiv här och nu. Särskilt gäller det rennäringens rättigheter vid intrång och ingrepp i områden som använts traditionellt. 
 
TEXT: PIA SJÖGREN
                               

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?