Foto: Patrick Trägårdh

Lars Thomasson

Lars Thomasson är minst sagt en välkänd och aktad profil inom det samiska samhället. Han har hunnit fylla 90 år och har genom åren gjort sig känd som historiker, forskare, politiker, rektor, nomadskoleinspektör och hedersdoktor vid Umeå universitet

Det är få som jobbat med samiska frågor som inte känner till Lars Thomasson och hans arbete. Och även om han säger sig ha trappat ner så håller han sig fortfarande ajour om vad som händer i det samiska samhället. Så sent som i höstas var han en av dem som talade vid öppnandet av Sametingets sjunde mandatperiod i Östersund.

Där gav han en tillbakablick på Sametingets 25 första år. Lars Thomasson var en av dem som satt i den sametingskommitté som regeringen tillsatte, med riksdagsmannen Hans Daus som ordförande. Kommitténs uppdrag var att förbereda Sametingets tillkomst på svensk sida av Sápmi och han såg det som något väldigt positivt att Sametinget skulle inrättas i Sverige.
- När Sametinget kom så var det staten som ordnade det och skälet var att staten skulle få inflytande över utvecklingen av samerna och deras situation, men så tycker jag inte det har blivit. Det har varit en spännande utveckling, konstaterar Lars.

Han föddes 1928 i Åre, som yngst i en syskonskara på åtta barn. Renskötseln var central i familjens liv, men pappa Nils gjorde sig även känd som fotograf och handelsman. På somrarna var familjen i Mittåhamran i Mittådalens samebys sommarland och det var så småningom Lars bröder som tog över renskötselarvet.

För Lars Thomasson blev det istället skolbänken och studier som gällde. Lars sökte till den nystartade realskolan i Järpen efter grundskoleåren och pendlade med tåg till och från skolan.

Därifrån blev det gymnasium i Östersund och när Lars och en kompis ville läsa grekiska i skolan, och det krävdes minst en elev till för det så flyttade de och började på läroverket vid Uppsala universitet.

Någon tydlig plan på vad Lars ville bli fanns inte, men han slutförde sina studier i Uppsala och blev filosofie magister i svenska och historia och fick lärarjobb i Jämtland, Medelpad och Västmanland. Så småningom blev han rektor i Hällefors och därefter förvaltningschef för barnomsorg och skola.

I samma veva engagerade sig Lars kommunpolitiskt och blev, till skillnad från sin far som var hängiven folkpartist, socialdemokrat. Men han engagerade sig även i samisk organisationsverksamhet och där gjorde han stora avtryck. På 60-talet blev Lars, genom sin gode vän Israel Ruong, involverad i Svenska Samernas Riksförbund, SSR.

Han valdes ganska snabbt in i styrelsen och var med och ledde landsmötena och ordnade med praktiska göromål.

Från början var det bland annat så att alla myndigheter kom in och satte sig på första bänkraderna medan samerna fick sitta längst väggarna.
-Det var jag med och tog bort. Vi såg till att ombuden skulle sitta på de bästa platserna, inte myndighetspersonerna. Det tog lite tid innan vi fick igenom det, men jag var mycket noga med att det var så vi skulle göra.

Förutom detta så genomfördes att det var ordföranden som skulle öppna mötena och enbart ombuden fick begära ordet. Från början fick nämligen vem som helst gå upp i talarstolen.
-När det var landsmöte i Östersund klev det upp en man i talarstolen och frågade om någon hade vadmal att sälja, då skrattade alla. Han tyckte väl att det var ett bra tillfälle att fråga på en plats där det var så många samer, berättar Lars och skrattar gott åt minnet.

Lars Thomasson var även engagerad i den äldsta samiska riksorganisationen, Same Ätnam, under en period på 60-, och 70-talet när organisationen hade uppförsbacke. Han satt i interimstyrelsen som jobbade fram en ny styrelse och en ny ordförande.

Han har också hunnit med att jobba som nomadskoleinspektör, ett jobb som innebar ansvar över nomadskolorna från Karesuando i Norrbotten till Hålland i Jämtland, ett jobb som han beskriver som väldigt intressant.

Lars Thomasson flyttade i samband med sin tjänstgöring som lärare med familjen till Hällefors och där är han kvar än idag.

Han har en gedigen akademisk bakgrund och han står bakom otaliga artiklar om samisk kultur och historia som publicerats i en rad olika tidskrifter, tidningar och böcker. Han har under årens lopp presenterat och kommenterat forskning om samer på ett begripligt sätt, bland annat i Samefolket. Bland annat skrev han 164 artiklar i   i artikelserien Ur Jämtlandssamernas historia, något som han själv nämner med ödmjuk stolthet.

Lars berättar att han för några år sedan hittade en ansökan till tingsrätten som hans föräldrar skrivit 1933. Då var Lars fem år och föräldrarna ansökte om ett renmärke till honom.
-Det var en försäkran från dem att jag skulle ha något att försörja mig med när jag blev stor. När jag hittade det blev jag väldigt rörd.

Renmärket finns kvar inom släkten och är i drift, vilket Lars är glad över.

1994 blev Lars Thomasson hedersdoktor vid Umeå universitet för hans forskningsinsatser inom det samiska samhället.
-Att bli utnämnd till hedersdoktor var en stor ära. I Sverige är titlar vissa dörröppnare och när jag blev utsedd till hedersdoktor öppnade det dörrar som tidigare varit stängda. Vi tror att vi lever i ett jämlikt samhälle och det är delvis sant, men titlar betyder fortfarande väldigt mycket.

När han ser tillbaka på allt han hunnit göra hittills i livet är det ingenting han ångrar.
- Då måste man i så fall veta vad som skulle hänt istället, och det vet man ju inte. Jag får vara glad varje dag jag vaknar och får vara frisk och kry och jag försöker följa med så gott jag kan. Det jag inte hinner med får vara.

Katarina Hällgren

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?