2018-02-07

Invigning med jojktoner

Sällan är sorlet så förväntansfullt i badhusparken i Staare. Sällan är solen så ohågad att gå ner. Sällan har hundratals novhtehkh gått med så ivriga steg uppför de branta backarna från Storsjön till rådhuset. Det är hundra år sen 219 samer från hela Sápmi hade stormöte i Östersund.

- Jag vet att det finns släktingar på stora gruppbilden för 100 år sedan och min áddjá skänkte 5 kr till ”Främjande för samernas organisering”, säger Ragnhild Nilsson från Kiruna.

Farfars namn, Nils Paulus Nilsson, står i tidningen Samefolkets egen tidning från 1918, tillsamman med alla de andra som skänkte mellan 50 öre och tio kronor. 

- Jag  känner mig stolt! Han måste ha tänkt att det var någon vits med det här. En väninna som inte kan vara här sa till mig: ”Dina barnbarn kommer att hitta dig på bilden från trappan vid rådhuset 2018. Mina kommer att undra om jag inte brydde mig.” berättar Ragnhild.

 

Hundraårsjubileets konferencier Cecilia Persson jojkar ledarrenen. Den är viktig som går längst fram och håller uppe tempot. De som går längst bak också, som driver renflocken. Tillsammans med de på kanterna, som håller ihop flocken. 


- Som Peđar Jalvi diktade för hundra år sedan, om snöflingor och hur olika de är, så hoppas jag vi i framtiden ska älska varandras olikheter, säger Aili Keskitalo, sametingspresident på norsk sida.

 

Det är minst 500 personer som samlas för att fira Samiska folkets dag 6 februari och hundra år sedan det första landsmötet för demokrati och mot förtryck hölls på svensk sida av Sápmi. Det är varmt inne i folksamlingen, det blir kallare att gå hemåt sen i snålblåst och minusgrader.

 

Långt fram i mitten står Alice Kråik, koncentrerad och rörd:

- Min farfar var här 1918, Lars Larsson Kråik från Lövberg, Klimpfjäll. Hans namn lästes upp förut. Det känns stort. De tog ett första steg på vägen att ena det samiska folket. Min farfar var en drivande och klok man.

När hon var liten flicka hälsade hon på farfar i Tjallingen och vid kalvmärkningen vid Ljungsjöarna. En sak minns hon särskilt att han lärde henne:

- Att vi skulle prata samiska. Det gjorde vi hemma, men på skola och skolhem var det inte tillåtet. När jag råkade prata svenska med farfar kallade han mig ”bonnunge”, minns Alice Kråik. 

 

Ordförande i Sametingets styrelse i Sverige, Per Olof Nutti, jojkar Matti Berg, ordförande i Girjas sameby, som har stämt staten. Jojken är, precis som Matti, både lättsamt glad och envist bestämd. En av vår tids frontfigurer, säger Cecilia Persson och fortsätter:

 

- Nästa talare går bakom renhjorden. Längst fram måste samerna själva gå. Men jag skulle gärna vilja att hon också drev på sina kollegor i Riksdagen, minister Alice Bah Kuhnke: 

 

- Jag tänker ofta på Elsa Laula. Jag tror att hon skulle vara besviken om hon såg hur det ser ut idag. Hur mycket sorg och lidande som aldrig erkänns, hur många frågor som fortfarande är olösta, hur många drömmar som fortsätter att krossas. När jag tänker på Elsa Laula skäms jag, säger kultur- och sameminister Alice Bah Kuhnke.

 

Staten behöver uppdatera sin samepolitik innan det är för sent och samerna går under, betonar hon och avslutar med några rader ur jojken med tjuven och shamanen: 

- Det handlar om ett förtryckt folk som aldrig ger upp; Dra du, långa vägar, tillbaka dit du kom ifrån, än har jag makten över dig. Nu tar jag, nu kastar jag bort dig, långa vägar, säger nåjden till inkräktaren, citerar Bah Kuhnke.

 

I publiken hörs jubel och vantapplåden är lång. FN:s specialrapportör Victoria Tauli Corpuz och sametingspresidenten från finsk sida, Tiina Sanila-Aikio, var också med på scenen.

 

- Det känns inte så länge sen. 1918 kommer närmare och närmare. Vi går mot framtiden i fotspåren till 1918 års delegater, säger Stefan Mikaelsson, sametingspolitiker som stod i publiken.

 

”Saemien eatneme saemide” (Sameland åt samerna) avslutar kören Sámi Jienat med sångare från hela Sápmi. Det har hunnit bli mörkt när 2018 års festivaldeltagare samlas på samma trappa som släkt och vänner för hundra år sen. 

 

Text: Pia Sjögren

Foto: Hans Olof Utsi

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?