2018-01-23

Litteraturcenter blir verklighet

Nu våras det för samisk litteratur i Sverige. För och efter Bágo in Books-festivalen i Jåhkåmåhkke kom besked om flera miljoner kronor för arbetet med ett nytt samiskt litteraturcenter.
-Det är makalöst! När vi skrev vår strategi med tio punkter om vad som behövs för samisk litteratur närmsta tio åren tänkte vi ett litteraturcenter som kronan på verket, säger Anne Wuolab, ordförande i Bágo čálliidsiebrie skribent- och författarförening. Men det visar sig att Kultursverige och Kultursápmi förstår att det behövs snabbt!

Sápmi författarcentrum ska det heta och det blir en institution, inte en byggnad. Målet är att stötta dem som skriver på samiska och att fler samiska böcker ska ges ut. Hit räknas böcker skrivna av samer, oavsett språk. Ett kontor med en och en halv tjänst planeras nu i Jokkmokk. Efter projekttiden hoppas de kunna permanenta verksamheten.

På senare tid har i Sverige kommit ut 0,2 samiska böcker/år. I Norge öronmärker Sametinget nästa år 8 miljoner kronor till utgivning på samiska av skönlitteratur för vuxna och barn samt dikter och dramatik. Pengarna går till författarhonorar, förlagens arbete, teknisk produktion etcetera. Därutöver kan författare och andra konstnärer söka arbetsstipendium via Sámi Dáiddárráđđi (Samisk Kunstnerråd). 2017 anslog Sametinget drygt tre miljoner till stipendierna.
- I Sverige är det så väldigt känsligt med positiv diskriminering. Hur vill man då stötta samisk litteratur? Det är kanske inte så svårt att förstå att samiska författare flyttar till Norge och jobbar där? säger Wuolab.

På norsk sida finns också öronmärkta upphovsrättspengar för samiska konstutövare att söka.

Viktigt i samiskt berättande och författande är bilder, dolda budskap och ”samisk ironi”, gäckande, lågmält och mellan raderna, skriver Harald Gaski i ”Song, Poetry and Images in Writing: Sami Literature” i Nordlit nr 27. Här berättar han också om hur en av Sápmis största författare, Paulus Utsi, uppmuntrade både bevarande av det egna språket och lärandet av det nya, förtryckarens. Han varnade också för att språk kan snärja samerna. På samiska betyder ”oahppatgiela” både att lära språk och att kolla om något fastnat i snaran eller fällan.
 

Nu, som på 1700-talet, upptäcker Europa inte sällan samisk konst och litteratur före de nordiska huvudstäderna, skriver Anne Wuolab i ”Det skrivande folket – samerna” i tidskriften Provins 4/2017.Niillas Holmberg, Amanda Kernell, Joar Nango, Maxida Märak och många med dem i 30–40-årsåldern uppmärksammas internationellt, påminner Wuolab om:

”På nytt befästs de samiska värdena, de som bygger på naturen, kollektivet och det småskaliga. De är aktivistiska i framförandet och nära gräsrötterna i uttrycket. Språken är många, men oftast är samiska med. Så samisk verklighet och författarskap är absolut tillgängligt för icke-samer. Den samiska litteraturen borde ingå den nordiska kanonen.”*
 

Jojken ses som litteraturens vagga och samisk litteratur som en variant av den viktiga duodjin (slöjd). Utövare idag använder med stor kunskap, inlevelse och stolthet tradition, teknik och berättelser från förr.
- Den samiska litteraturen har inte påverkats så mycket utifrån, så som andra världslitteraturer påverkat varandra, säger Harald Gaski, litteraturvetare vid UiT Norges arktiske universitet i Tromsø.

Under socialdarwinismens inflytande sågs den samiska litteraturen som mindervärdig. Samisk litteratur började blomstra (mest på norsk sida) på 1970-talet. Men så sent som på 1990-talet skrev en välrenommerad norsk recensent att den samiska litteraturen är ointressant helt enkelt för att den inte liknar den norska eller västerländska.
- Det spännande nu är ju att den samiska litteraturen fått och kunnat utvecklas fritt, ur egna traditioner, säger Gaski. Det är en frigörande tanke att vi är viktiga för oss själva och har klarat att överleva länge ”trots” majoritetskulturen. Vi slåss för våra kulturvärden, men har inte för avsikt att frälsa hela världen.

2019 är Norge inbjudet som Guest of Honour-land till bokmässan i Frankfurt. Med det i sikte jobbar nu Harald Gaski med att sätta ihop en samisk antologi på engelska med klassiska samiskatexter. Han uppskattar också de som är verksamma idag:
- Jag ser en stor frimodighet hos dagens unga författare. De skriver om det de själva bryr sig om och strävar inte efter att passa in eller anpassa sig till vad som anses vara samhällsrelevant, varken i det samiska eller i majoritetssamhället.

Pia Sjögren
 

2019 är Norge inbjudet som Guest of Honour-land till bokmässan i Frankfurt. Med det i sikte jobbar nu Harald Gaski med att sätta ihop en samisk antologi på engelska med klassiska samiskatexter. Han uppskattar också de som är verksamma idag: 

- Jag ser en stor frimodighet hos dagens unga författare. De skriver om det de själva bryr sig om och strävar inte efter att passa in eller anpassa sig till vad som anses vara samhällsrelevant, varken i det samiska eller i majoritetssamhället.

 

PIA SJÖGREN


 

 

Relaterat

Sápmi författarcentrum:
Bágo čálliidsiebrie skribent- och författarförening äger projektet Sápmi författarcentrum. Med stöd från Region Norrbotten, Jokkmokks kommun, Sametingets kulturnämnd, Kulturrådet och Postkodstiftelsen är arbetet finansierat för tre år, med start i november 2017.

Harald Gaskis lästips
-Följ stigen, texter 1941-1974 av Paulus Utsi
- Solen, min far av Nils-Aslak Valkeapää, på samiska: Beaivi, áhčážan (1988). Läs helst den samiska med alla bilder (464 sidor) parallellt med skandinaviska översättningen (136 sidor).  
-Inför lif eller död? : sanningsord i de lappska förhållandena av Elsa Laula. En pamflett som kan sägas ge en politisk sammanfattning av det som Utsi och Áillohaš skriver.

Nutida, på svensk sida:
Inghilda Tapio och Rose-Marie Huuva

Anne Wuolabs lästips
Nils-Aslak Valkeapää: Solen, min far (1990,1992, 2002, DAT os).
Vant Nordisk litteraturpris 1989 med den samiske Beaivvi, beaivvážan (1988). Dikt. (finsk sida av Sápmi)

Rauna Magga Lukkari: Lex Sápmi og andre stubber (2009, Gollegiella eget förlag). Samisk Lex Sápmi ja eará joccit (2009). Kåserier. (finsk sida av Sápmi)

Niillas Holmberg: så det fremmede ikke blir mer fremmede (2015, DAT os) Nominert Nordisk litteraturpris 2015.  Vant Samerådets litteraturpris 2014 med den samiske amas amas amasmuvvat (2013). Dikt. (finsk sida av Sápmi).

Inga Ravdna Eira: Mor gråt over min skjørt (2011, Davvi girji). Samisk Eadni ganjaldii mu fuolppuid (2009). Dikt. (norsk sida av Sápmi)

Sigbjørn Skåden: Våke over de som sover (2014, Cappelen Damm). Roman. (norsk sida av Sápmi)

Maren Uthaug: Det er gøy å være same (2010, Čálliidlágádus) Samisk Ságir lea somá leat sápmelaš (2010). Satir. (norsk sida av Sápmi)

Ann- Helén Laestadius: SMS från Soppero(2012, Rabén & Sjögren). Roman. (svensk sida av Sápmi)

Elsa Laula: Inför lif eller död? Sanningsord om de lappska förhållandet (1904). (svensk sida av Sápmi)

Johan Turi: Min bok om samene (2011, Čálliidlágádus). SamiskMuitalus sámiid birra (1910). korta texter. (svensk sida av Sápmi)

Paulus Utsi: Följ stigen (DAT, 2000) Samisk Don čanat mu alccesat(1992). Dikt. (svensk sida av Sápmi)

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?