Foto: Carl-Johan Utsi
2017-11-30

"Vi berättar våra berättelser så länge vi vill"

Mina böcker utspelar sig ofta utomhus och människor rör sig i naturen. I svensk litteratur är man inomhus och talar med varandra, säger Mikael Niemi, författare från Pajala med samiskt påbrå och en av gästerna på Bágo in Books, Sveriges allra första samiska litteraturfestival.

Publiken nickar instämmande. Det är så självklart. Samtidigt så befriande och uppmuntrande att någon säger det högt, med självklarhet och stolthet. En Augustprisvinnare dessutom (Populärmusik från Vittula, år 2000). Det är högtidligt och lustfyllt när den allra första samiska litteraturfestivalen drar igång i Jåhkåmåhkke. Bágo čálliidsiebrie skribent och författarföreningär arrangörer tillsammans med Sveriges författarförbund, vars ordförande Gunnar Ardelius är på plats:
- Vi vill vara hela Sveriges författarförbund. I år har vi haft styrelsemöte i Malmö – och i går i Jokkmokk. Vi har 3000 medlemmar, Bágo har 40, men vi kan mötas och vi lär av varandra.

Jåhkåmåhkke visar sig från sin snällaste novembersida för alla besökare från kusten, Stockholm och söderut. Snö, men ingen is och inte så kallt. Efter ett dygn med översättarseminarium börjar seminarierna och samtalen samt bokmässan och Henrik Blinds utställning medinstagramfavoriter. Till festivalen hör också en jojk- och poesivandring i skogarna vid Dálvvadissjön, uppläsningar och konsert med Johan Sara Junior. 

-Utan samiska erfarenheter blir den svenska historien halv. Utan samiska berättarröster haltar det och blir ofullständigt. Det är sant på det mest brutala och ärliga sättet, säger föreningen Bágos ordförande Anne Wuolab med eftertryck.
Alla känner igen sig. Svenskarna också. Här sitter de som slutat säga ”oj, oj, jag vet så lite om samer och det är inte mitt fel”. 

- När jag bodde i Oslo slog det mig hur rik jag är. Jag kan deras kultur, jag kan norska. Jag kan allt där, men de kan inget om oss. Jag kunde inte bo kvar i Oslo, jag måste vara där det händer och det är i Finnmark, säger Inga Ravna Eira, från Karasjok och ordförande i Sámi GirječálliidSearvi (Samisk forfatterforening).

Hon kallar majoritetssamhället för ”övrigheten”. Det får stå för överheten, men också signalera att det samiska är norm och det andra något annat. Bredvid och tillsammans samerna har andra minoriteter levt och verkat: riksfinnar, tornedalingar, sverigefinnar, samer, norrmän och svenskar. Sápmi och norra Skandinavien har alltid varit flerkulturellt.
- Det handlar om inifrån- och utifrån- blickar. Här uppe kan vi ju allt. Det är skillnad för de söderut, de har ett eller två perspektiv, säger Eira och panelkollegan Niemi svarar:
- Det är en mental revolution att se och uppskatta det vi har i närheten, i stället för att gå på Drottninggatan och jamsa. Vi har skämts tillräckligt mycket, tillräckligt länge här uppe, det kan vi sluta med. 
 

Harald Gaski, samisk litteraturvetare vid UiT Norges arktiske universitet i Tromsö, får frågan om en samisk kanon. Han förespråkar skämtsamt en samisk kanon (ka’no:n) före en samisk kanon (’ka:non). Gaski tror att en det är storsamhället som vill ha en kanon som en slags genväg och att de förväntar sig något som inte finns.
- Kritiken mot den samiska litteraturen är att den är för olik den norska, till exempel inte lika inriktad på det individuella. Samisk litteratur är också väldigt existentiell, men på ett annat sätt.

Poeten och aktivisten Timimie Märak sätter kropp på de orden:
- Jag bärs av tusen av mina äldre inom mig. Jag bär för tusen och åter tusen som kommer efter mig. 

På Bágo in Books, som är tänkt att hållas 2019 nästa gång, är de samiska och nordliga perspektiven norm – i tre dagar! Men de flesta av årets alla andra dagar fortsätter kampen för en självklar plats inom kulturen och i andra samtal:
- Vi berättar våra berättelser så länge vi vill. Fortfarande får man höra ”ska ni börja med det där med språk och förtryck igen? Är det inte färdigpratat.”. Nej, det är inte färdigt förrän vi tycker det. Och – vi skriver om allt annat också! säger Mona Mörtlund, poet och dramatiker som ofta skriver på meänkieli.

PIA SJÖGREN

 

Relaterat

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?