Syteknik med senor 1908 i Akksjaur, Ryssland, bilden från Gustaf Hallströms fotosamling, Forskningsarkivet Umeå universitet.

1908 Akksjaur, Ryssland, bilden från Gustaf Hallströms fotosamling, Forskningsarkivet Umeå universitet.

2017-08-29

Det yngre samiska båtbyggeriet i inlandet

Som vi har sett finns det ett ganska avancerat båtbyggeri utfört av samer i Nordnorge. Det som har skiljt det samiska från det norska är främst bruket av sydda eller surrade bord. Denna teknik försvinner omkring 1700 och ersätts av järnklink. Men i inlandet i Nordskandinavien med Finland och åtminstone Kolahalvön i Ryssland fortsätter samer att bygga sydda båtar.

Det rör sig nu i första hand om mindre båtar som har använts längs vattenleder som älvar och sjöar. Men det finns även antydningar som sådana vid kusten. Det problem som vi nu möter för att särskilja det samiska från annat båtbyggeri ser delvis annorlunda ut än tidigare. Det finns nämligen sydda båtar byggda av andra än samer. Det finns en teknik som gärna knyts till finsk kultur, en annan till rysk-karelsk och eventuellt även en estnisk. Å andra sidan kan man ju minnas att det samiska bosättningsområdet, inte minst i Finland, långt in i medeltid och delvis också nyare tid var mycket större än nu och omfattade i stort sett hela inlandet.

En viss fördel möter vi inne i Nordsverige. Medan det i Norge bara fanns få bevarade trädelar där man kunde urskilja tekniker har vi nu en hel del bevarat i myrar och vattendrag i inlandet. I Norge kan man troligen inte finna någonting i närheten av havet där skeppsmasken ätit upp trävirket. Men i Sverige eller Finland har vi även vid havet mer eller mindre sötvatten där det kan finnas betydligt mera. Däremot finns inga båtgravar som i Norge. Så långt tillbaka som i Norge går inte heller fynden, utom i något enstaka fall.  Men utmärkta beskrivningar finns av både båtar och båtbyggeri ända sedan 1500-talet, främst av lokala präster och kunniga resenärer.

Att båtbygge var en viktig sysselsättning framgår av att Schefferus 1674 betecknar det som samernas andra ”konst” efter jakten. Båten förekommer i hednisk tid som symbol på spåtrummor och i det s.k. juloffret.  I Sverige finns totalt 14 bevarade och/eller i någon mån dokumenterade fynd av samiska båtar, och dessutom mer än 60 uppgifter om andra fyndplatser. Men det är bara tre som är någorlunda fullständigt bevarade. Ibland finns bara antingen spant, stäv, bord, årfäste eller köl. Det finns förutom plankbyggda båtar också uppgifter på fyra platser om båtar gjorda av näver men ingen sådan har dokumenterats på något sätt. Det är att märka att vi har några delar till sydda båtar även från innersta Bottenviken som i ett fall dateras ungefär till vikingatid. I detta område kan man dock anta att det samiska blandats ut med finsk tradition.

Man får räkna med att de flesta av dessa fynd är ganska unga, allra tidigast kanske från slutet av 1700-talet och de senaste från omkring 1900. Under denna period slutade samer att surra ihop sina båtar. Dessutom kom de samiska drag i båtarna som vi tycker oss sett tidigare övertas av de nya bosättarna i lappmarken. Detta inbegriper speciella, skottliknande spant,  Många av dessa var dessutom samer och hade med sig båtbyggeriet ”i boet.” De fynd vi har visar en markant anknytning till skogssamer, till deras näring och deras boplatser. Lappmarken var en gång dominerad av deras kultur, som baserades på fiske, jakt och på små tama renhjordar som mjölkades. Dessutom hade vi grupper av fiskarlappar vid lämpliga sjöar och sjösystem. Vi får en lyckad blandning i dessa lappmarksbåtar som är väl anpassad till de förhållanden som råder lokalt, t.ex. i forsbåtar, båtar för insjöfiske, jakt på sjöfågel, ägg-, hö- och vasstäkt, och för skogssamerna egentligen alla barmarkstransporter inom lappskattelanden. Båtarna måste kunna bäras över mårkorna, eller dras över ett ed mellan vattendragen. De bärbara båtarna  nämns för övrigt kortfattat redan omkring 890 i England när ”cwenas” angriper norrmännen efter att ha farit över Kölen.

 

De samiska inlandsbåtarna måste vara lätta att sätta över huvudet som Linné illustrerar. Man fortsatte att syborden samman därför att materialet till reparationer var lätt att finna ute i naturen. Man kunde kanske en gång ha sönderdelat lite större båtar inför en färd på land med lite större avstånd och sedan ha satt ihop dem igen. En del författare berättar om att de skottliknande spanten i för och akter var lösa eller kunde tas loss. Högström nämner att de ibland bars i munnen av en hund när själva skrovet togs av rorsmannen. Vi har alltså funnit åtskilliga sådana lösa spant utan att någon annan del funnits i närheten. Kanske hunden av bara farten tänkte att det var ett ben och grävde ned det?

Givetvis har det funnits (och finns) också samer som varit båtbyggare än idag, en del kanske professionella. Men mestadels var (är) nog även dessa en blandning av  olika ”etniska” ursprung. I det läget blir det meningslöst att urskilja vad som är samiskt och icke-samiskt. Det mesta i tekniken har blivit allmängods. Man skall då minnas det, att lappmarksbåtarna liksom andra båttyper i norr för vidare de samiska traditionerna. Dessutom kan man nog anta att den samiska ackjan (ahkio, pulka, gieretse, keris etc) har sitt ursprung i en liten båt. Man fann att kunde man själv släpa och bära båtar mellan vatten så kunde man även låta dem släpas i snö och på is med dragrenar. Ett fruktansvärt behagligt och frestande transportsätt som de flesta resenärer utifrån lovordar! Men båtinnehavet bland samerna inkluderade snart andra typer av båtar, som båtar byggda av flottningsföreningarna eller en eller annan kustsnipa. Flera norskbyggda nordlandsbåtar drogs över fjällen på till svenska fjällsjöar på 1900-talet, fast då på kälke.
 

På huvudvägar mot Norge som i Tornedalen har redan före och omkring 1700 järnnaglar ersatt sytekniken i de långa smala älvbåtarna, omkring 7-9 m långa. Det är samtidigt med övergivandet av syningen vid havskusten i Norge. Dessa var farleder för många utsocknes resande och handlare som en gång roddes av samer. Kanske hade de egna krav på båtarna? En del erkänner sig ha blivit nervösa av sytekniken som de ansåg som en alltför skör sammanfogning.

I övrigt är det mycket små, lätta båtar, både för forsränning och vissa mindre insjöar och tjärnar. Däremot är bruket av stockbåtar i sådana mindre vatten knappast belagt i äldre tid bland samer. Storleken på de plankbyggda blev något större i de långa sjöarna närmast fjällen. Här kunde man även sätta upp ett segel.

Förutom bordbyggda båtar byggdes flottar, kallade bårre eller bloata, i situationer där man behövde färja över mera utrymmeskrävande ting, varor eller kanske djur.

För vidare perspektiv och resonemang om etnicitet i vår tid etc. bör man läsa artiklarna i seminarierapporten Samiske båter og båtbygging 2010.

Christer Westerdahl
Emeritus Professor of Maritime Archaeology, Norwegian University of Science and Technology (NTNU)

 

 

 

Relaterat


Åtskilliga författare har skrivit om samiskbyggda och av samer använda båtar. De bekräftar alla den bild som vi här har givit. Den förste är givetvis Olaus Magnus, som dessutom förde kunskapen om det för samernas båtar specifika ut i världen genom sin Carta marina 1539 och sin mäktiga Historia 1555.  De prästrelationer som samlades av Schefferus 1674 dateras från 1670-talet. En annan präst med goda texter är Högström 1745. Resenärer som Olof Rudbeck d.y. 1695 är tidig, medan Linné, Ehrenmalm, Tilas m.fl. hör till 1700-talets mitt. Särskilt bör man lägga märke till Ehrenmalm och Högströms betoning av samers mästerskap i forsränning. Där fanns föga av rädsla! Även samer som Kristoffer Sjulsson består en berättelse från omkring 1850-talet.

Litteratur:
Christer Westerdahl:  1987. ”Et sätt som liknar them uti theras öfriga lefnadsart.” Om äldre samiskt båtbygge och samisk båthantering. Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet nr 11. Umeå.

Samiske båter og båtbygging. Seminarrapport fra båtseminarene i Gratangen 2007 og Varangerbotn 2008. Várjjat Sámi Musea Čállosat/ Varanger Samiske Museums Skrifter Nr 6. 2010 (red. M. Mathiesen, M.Krogh, K.Schanche).

Länkar:
Det äldre samiska båtbyggeriet vid Norskehavet
 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?