David Kroik har lärt sig samiska i vuxen ålder. "Jag vill att mina barn ska få det som hela min generation gick miste om. Det fanns ju inte ens på pappret när jag växte upp att man skulle ha rätt till samiska." Foto Malin Grönborg

David Kroik har lärt sig samiska i vuxen ålder. "Jag vill att mina barn ska få det som hela min generation gick miste om. Det fanns ju inte ens på pappret när jag växte upp att man skulle ha rätt till samiska." Foto Malin Grönborg

David Kroik har lärt sig samiska i vuxen ålder. "Jag vill att mina barn ska få det som hela min generation gick miste om. Det fanns ju inte ens på pappret när jag växte upp att man skulle ha rätt till samiska." Foto Malin Grönborg

David Kroik har lärt sig samiska i vuxen ålder. "Jag vill att mina barn ska få det som hela min generation gick miste om. Det fanns ju inte ens på pappret när jag växte upp att man skulle ha rätt till samiska." Foto Malin Grönborg

David Kroik har lärt sig samiska i vuxen ålder. "Jag vill att mina barn ska få det som hela min generation gick miste om. Det fanns ju inte ens på pappret när jag växte upp att man skulle ha rätt till samiska." Foto Malin Grönborg

2017-06-12

"Det är en ständig kamp för att rättigheterna ska bli tillgodosedda"

På dörren till familjen Kroiks lägenhet i Umeå hänger en fin teckning av hela familjen, ritad av dottern Lisa, snart 5 år. Underst finns alla namnen. Fast på David Kroik står det helt sonika ’Aehtjie’. Det sydsamiska ordet för pappa. Familjen är en av dem som berörs av översynen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

– För mig är språket det centrala i den samiska kulturen. Det skulle behövas en mycket mer omfattande språklag, säger David Kroik, som just nu är hemma med sonen Jonah, snart 2 år.

Dottern Lisa har kommit hem från förskolan och hela familjen sitter och äter när Samer.se kommer på besök. David Kroik pratar samiska med barnen och Lisa svarar på svenska varvat med samiska. Jonah kan ord viktiga för en 2-åring, till exempel ’miehlkie’ (mjölk). Mamma Anna Kroik har inget samiskt ursprung men har fått lära sig lite sydsamiska.
– Jag förstår en hel del när David pratar med Jonah. Men när han och Lisa pratar börjar det blir för svårt att hänga med, säger hon.
 

Senast vi träffade David Kroik var på ett samråd våren 2016 om en samisk förskola i Umeå, något som han kämpat för under många år. Sedan minoritetslagen kom till 2010 har barn med samisk anknytning rätt till förskola helt eller delvis på samiska i de kommuner som är förvaltningsområden. Men i verkligheten fungerar det si så där. I Umeå har starten av den första helt samiska förskolan stått och svajat.
– De har krävt sex barn för att den ska kunna startas. Och det är aldrig sex barn samtidigt som kan börja.De har heller inte fått någon sökande förskollärare med samisk språklig bakgrund. Men nu siktar de på att få igång den till hösten, säger David Kroik.

I stället anställdes hösten 2016 en resurspedagog, som dock själv inte pratar samiska, men som barnen får träffa en dag i veckan. Dottern och hennes fem förskolekompisar med samisk bakgrund får åka till lokalen där resurspedagogen är. För att dottern ska få möjlighet att prata samiska i förskolan brukar David Kroik vara med på eftermiddagarna som språkstöd.
– Sedan har de någon vecka ibland som det kommer personal som behärskar språket till någon del. Men det är ju aldrig att det är modersmålstalande personal i förskolan. Största delen av sin tid är de i en svenskspråkig miljö. Och även på den samiska förskolan pratar de mest svenska även om det där i alla fall syns att det är en samisk miljö.

Så för David Kroiks dotter har lagen om minoritetsspråk inte ändrat så mycket. Hennes och lillebror Jonahs modersmålsutveckling hänger på David Kroiks egna initiativ, till exempel harde åkt några veckor till förskolan i Snåsa i Norge, som är helt på samiska och tar emot besökare. Och det är en ständig kamp för att rättigheterna ska bli tillgodosedda, upplever han.
– Men vi har rättigheterna på pappret och det är bra. Finns det inte på pappret får man ju ingenting.
 

David Kroik hoppas att översynen av lagen ska leda till att de största bristerna undanröjs. Han vill att lagenpreciseras mer än i dag, eftersom han tycker att den är alldeles för öppen för tolkningar.
– ”En förskola helt eller delvis på minoritetsspråket” kan tolkas på olika sätt. Men åtminstone halva tiden som barnen är på förskolan bör de få sitt modersmål. Det borde man kunna förvänta sig om de ska nå några resultat.

 

Han vill också att det införs en instans där det går att överklaga beslut i minoritetsfrågor och att kommuner kan utdömas att betala vite om de inte anses leva upp till lagen.
– I dag finns det inga påföljder. En sanktionsmöjlighet skulle få mera fart på allt.

Dessutom, menar han, borde skolan inkluderas tydligare i lagen. Idag är enbart förskola och äldreomsorg utpekade som särskilt viktiga områden.
– De elever som har modersmålsundervisning i Umeå får en timme i veckan. Och det kommer jag inte att vara nöjd med när Lisa börjar skolan.

Något som ofta lyfts fram är att det är svårt att få tag på samisktalande förskollärare och lärare.
– Umeå är ju ett exempel på det, man får inga sökande. De flesta samer här har tappat språket och de förskollärare som kan samiska har ofta en tjänst redan någon annanstans eller är inte beredda att flytta.

Men med större flexibilitet skulle det gå att lösa menar David Kroik:
– Det finns lärare med samisk bakgrund som inte har modersmålskompetens, men som skulle kunna gå en introduktionskurs i samiska.Kommunerna måste anställa folk och utbilda dem samtidigt. Eller att man har ett preparandår på universitetet och kan ta introduktionskurser på samiska.

Camilla Andersson


 

 

 

 

Relaterat

Samiska - alla varieteter - är ett hotat språk efter att ha varit marginaliserat under stora delar av 1900-talet. 

På många håll inom Sápmi pågår ett språkbyte som är långt framskridet. Det svenska majoritetsspråket dominerar. Samiskan tenderar att vara ett språk man talar i hemmet. De allra flesta äldre samer har aldrig eller endast bristfälligt fått lära sig att läsa eller skriva i skolan på sitt eget modersmål.

Situationen för samiskan kan bedömas som allvarlig. Språkbytesprocessen handlar om flera faktorer. Alltifrån en negativ regional utveckling i de samiska bosättningsområdena till mer personliga funderingar ”om det verkligen lönar sig att kunna språket”.

Det internationella samfundet (Europarådet, FN m fl) påverkar den svenska samepolitiken. Konventioner och deklarationer som Sverige undertecknat värnar de nationella minoritetsspråken och kulturell autonomi - med rättigheter till egen kultur, språk och självbestämmande i egna angelägenheter. Ett exempel är Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter och den så kallade stadgan om minoritetsspråk som ledde fram till minoritetsspråkreformen i Sverige. Nuvarande utveckling av de politiska och ideologiska förhållandena talar för ett samiskt språkbevarande.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?