Isak Utsi opch Josefina Skerk Foto:Malin Grönborg
2017-03-13

Det första mötet för en bred diskussion om en sanningskommission

Det behövs en mångfald i arbetet med att ta ställning till om en sanningskommission ska genomföras i Sverige. Därför är det viktigt att gå in med ett öppet sinne och hålla tendenser till samisk partipolitik borta eftersom det annars riskerar splittra processen.  Det menar Josefina Skerk, vice styrelseordförande för Sametinget, och Isak Utsi, ordförande för Sáminuorra, den samiska ungdomsorganisationen.

Seminariet om en samisk sanningskommission som genomfördes i Umeå i slutet av 2016 syftade till att ta del av erfarenheter från tidigare sanningskommissioner. Vid rundabordsamtalen under två dagar deltog ett drygt 20-tal representanter från alla samiska partier, de samiska organisationerna, internationella experter, Diskrimineringsombudsmannen och forskare från Vaartoe vid Umeå Universitet.

Det var det första mötet för en bred diskussion om en sanningskommission och vad den skulle kunna innebära för det samiska samhället. Ett avstamp för det fortsatta arbetet om man så vill.
– Vi har fått en gemensam grund att stå på, säger Isak Utsi, ordförande för den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra, efter seminariet.

– Med seminariet ville vi bygga en kunskap kring sanningskommissioner. Det samiska samhället ska känna igen sig och känna sig delaktiga i det vi gör, ingen ska får känna sig utestängd, säger Josefina Skerk, vice ordförande i Sametinget.

Det arbete som nu ska genomföras måste göras med ’ripsteg’ betonar hon.
– Fortfarande är tanken på hur en samisk sanningskommission kan se ut ganska vag och det måste få vara det. Det kan inte vara en stark ledare som pekar med hela handen. Det ska vara en bred, inkluderande process, säger Josefina Skerk.

– Det finns en koncensus kring att detta arbete inte ska hastas fram, det måste få ta sin tid. Och det är viktigt att inte föregå diskussionerna ute i organisationerna, säger in sin tur Isak Utsi.

Frågan är om människorna i Sápmi vill ha en sanningskommission eller inte. Varken Josefina Skerk eller Isak Utsi vill uttala sig om det. Sáminuorra tog dock redan för nästan ett decennium sedan beslut om att jobba för en sanningskommission.
– Det finns många organisationer ännu som inte tagit ställning. Deras arbete är nu att förankra diskussionen hos sina medlemmar. Det viktiga är att fatta ett inriktningsbeslut, säger Isak Utsi.

Samer.se: Vad är största utmaningen för arbetet med processen?
– Sametinget har tagit på sig att underlätta arbetet med processen och hitta nästa steg för det fortsatta arbetet. Då är det viktigt att arbetet är transparent och öppet, att vi håller vissa tendenser av partipolitik utanför, säger Isak Utsi.

– Det är en väldigt stor utmaning att hitta en väg framåt genom all den splittring som finns i det samiska samhället. Så att inte den splittringen hamnar i vägen utan att vi istället kan hitta eniga vägar framåt, säger Josefina Skerk.
 

Splittringen togs också upp av en av åhörarna under seminariet och benämndes ’elefanten i rummet’. Bakom finns till stor del problem som skapats av det svenska samhällets politik gentemot samerna under århundraden, och har sin grund i vem som ska kunna kalla sig same, och vem som har rätt till renmärken och jakt- och fiskerättigheter. Politiken har påverkat individer och grupper inom Sápmi på olika sätt, konstaterade Josefina Skerk under seminariet och hon betonade att det är viktigt att ingen känner sig hotad av diskussionerna som en sanningskommission eventuellt skulle ta upp.
–  Det är därför den breda förankringen är så viktigt och att vi hittar en koncensus för hur vi ska jobba vidare. Vi kan också lära oss av hur andra länder hanterat detta. Vi är inte ensamma i världen om att ha en stat som regerat genom att söndra och härska, sa hon under seminariet och förtydligade efteråt:

– Det är en realitet att vi är olika, och mångfalden måste få finnas med i det arbete vi gör. Men man behöver inte dra sådana växlar att man inte kan se att vi trots allt har väldigt mycket gemensamt. Och att vi kan hitta en väg framåt.

Isak Utsi:
– En framgångsrik försoningsprocess tror jag kommer att handla om vem som är same, och vad innebär det att vara same. Det är där någonstans vi har låsningen i den samiska politiken idag. Men det är svårt för Sametinget som är fast i en icke-samisk struktur att komma runt det. Därför blir dekoloniseringen också en viktig del i den här processen.

Oavsett om det blir en kommission eller inte hoppas Isak Utsi och Josefina Skerk på att arbetet med beslutet ska bidra till ett enat Sápmi. Isak Utsi hänvisar till ett citat av Wilton Littlechild, tidigare kommissionär för sannings- och försoningskommissionen i Kanada och från ursprungsfolket Cree, som under seminareiedagarna berättade att en stor del av processen i Kanada var att förstå varandra: ”Genom att lyssna på din historia så kan jag förändra mig själv”, sa han.

–  Allt börjar hos mig själv. Alltid. Jag kan inte förändra alla andra men jag kan förändra mig själv. Det är den processen som vi måste starta, säger Isak Utsi.

– Det handlar om att få en förståelse för att man upplever sin egen verklighet som självklar, och därför tror att alla andra har det så. Men det finns andra verkligheter som också är sanna, säger Josefina Skerk.

Efter seminariet inleddes arbetet mellan Sametinget och Diskrimineringsombudsmannen med en utvärdering och diskussion för hur arbetet ska fortsätta. Såväl Josefina Skerk och Isak Utsi konstaterar att diskussionerna inte behöver landa i just en sanningskommission liknande dem som presenterades på seminariet 

– Diskussionerna kan ju också leda till något helt annat än en sanningskommission. Vi kanske hittar något annat som passar Sápmi bättre. En sannings- och försoningskommission är ett generiskt begrep som kan betyda lite allt möjligt. Vi kan lika gärna skapa en annan vägledande process som är minst lika bra, säger Isak Utsi och Josefina Skerk fortsätter:

– Men vill vi ha en kommission så tror jag det blir av. Det har genomförts sanningskommissioner under väsentligt sämre förutsättningar än dem som Sápmi har.

Camilla Andersson

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?