Foto:Hans Olof Utsi
2017-01-27

Fredrik Prost 2016 års Asa Kitok-stipendiat

Det var i de tidiga tonåren som Fredrik Prost upptäckte sin passion för samisk slöjd. Som 2016 års mottagare av Asa Kitok-stipendiet står han nu inför sin största utmaning – separatutställningen på Sameslöjdstiftelsen under Jokkmokks marknad.
– Det är så klart en fantastisk ära. Men det är väldigt mycket att förbereda nu, säger Fredrik Prost och skrattar.

Arbetsdagarna är långa för slöjdaren Fredrik Prost nu. Lamporna i hans verkstad, belägen i en källarlokal i centrala Kiruna, står på från tidig morgon till sen kväll i princip varje dag.
– Just nu bor jag nästan i verkstaden, säger han. Vissa dagar kommer jag vid nio på morgonen och stannar till elva på kvällen. Jag somnar nästan till vid arbetsbänken ibland, men det är bara att fortsätta, allt måste bli klart.

Verkstaden består i huvudsak av två delar – ett rum är inrett för träslöjd och ett för smide.
– Mitt mål var redan från början att allt jag gör ska jag skapa själv. Tillverkar man sina egna knivblad kan man göra så otroligt mycket mer med dem när det kommer till att smida in mönster, det går i princip inte ens med inköpta blad, berättar han och visar upp ett par vackert mönstrade blad.

– Fast de där två blev ju tyvärr helt misslyckade, tillägger han precis när jag ska till att berömma dem.

Att vara mottagare av det ansedda Asa Kitok-stipendiet ser han som en stor ära.
– Det är ett erkännande. Prissumman på 25 000 kronor var så klart rolig att få men det är utställningen på Sameslöjdstiftelsen som är det stora priset. Bästa utställningslokalen på hela Jokkmokks marknad med fokus på mig och min slöjd, och därtill framsidan på marknadsbladet. Det är så klart fantastiskt.

36-åringen från den lilla byn Viikusjärvi i Vittangi sameby upptäckte sitt intresse för slöjd som 14-åring – han tillverkade en kniv, blev missnöjd med resultatet men försökte igen. Och igen. Och på den vägen är det.
– Det var en slöjdare i byn som hjälpte mig. Jag vet inte, han såg väl att jag hade talang. Det var han som pushade mig att söka till Samernas utbildningscentrum några år senare.

Fredrik Prost gick slöjdarutbildningen åren 2001-2004. När han börjar räkna upp namnen på de lärare han mötte hörs det tydligt hur inspirerande han tyckte att tiden vid utbildningscentret i Jokkmokk var.
– Det var de bästa slöjdarna som lärde oss. Per Isak Juuso var min första huvudlärare, han är både konstnär och slöjdare och har ett sådant öga för form och design att det inte finns i denna världen. Sedan hade vi Martin Kuorak, han är ju en legendar som har påverkat hur slöjden ser ut, och så Jon Utsi och Olof Svonni, han var min lärare i gravyr, ett område han är oöverträffad inom.

Han startade sitt företag år 2008, och kunde redan vid starten börja försörja sig på sin passion. Tycker han att han nu, snart nio år senare, har nått samma nivå som sina läromästare?
– På vissa plan är jag väl där uppe med dem i dag, men inte på andra. Vad det gäller föremål så har jag nog gjort det mesta nu, sedan kan man argumentera om kvalitet och så vidare. Men det finns några stora saker jag skulle vilja testa som jag inte hunnit ännu – skidor till exempel, en ackja och en båt. Min farfars bror gjorde båtar med handverktyg, använde inte ens spikar utan bara träpluggar, och jag har sett en av de där båtarna, den flyter fortfarande efter 50 år. Den nivån kommer jag aldrig att kunna nå.

Vilka delar av arbetet är mest utmanande?
– Smidet och gravyren är nog de svåraste bitarna. Gravyren blir du aldrig fullärd med, en del sitter med mikroskop och jobbar, men då har det gått för långt, tycker jag. Säg att du gör en linje som är 0,2 millimeter bred, den blir jättestor i mikroskopet och du ser ojämnheter tydligt och kan sitta hur länge som helst och rätta till dem. Men ojämnheter som det behövs förstoringsglas för att kunna se – ska man verkligen lägga tid på det?

På frågan om han är modern eller mer traditionell till stilen i sitt slöjdande blir Fredrik Prost uppeldad.
– Jag hade en diskussion om det där för ett tag sedan, att man måste skilja på det vi gör i dag och på den traditionella samiska slöjden. Jag köper inte det resonemanget. Sameslöjden är inte en statisk tradition, den utvecklas hela tiden. Vilken mikrosekund ska vi i sådant fall bestämma representerar traditionen? Någon gång 1923? Eller 1954? Jag tycker att det vi gör är lika traditionellt som det som gjordes på 1950-talet.

När Fredrik Prost avslutade sin utbildning i Jokkmokk för tretton år sedan var återväxten bland samiska slöjdare svag, och tanken slog honom att han kanske skulle bli den sista som försökte slöjda professionellt.
– Det fanns i princip ingen annan i min ålder eller någon yngre då. Men det har kommit ett gäng på fyra, fem stycken som kör ganska mycket nu. Fast det räcker inte att skaffa verkstad och ha stora planer, det gäller att hålla i. Men hoppet finns!

Känner du ett ansvar att föra traditionen vidare?
– Ja, visst är det så. Jag fick en fråga om jag ville komma och hålla en kurs på Samernas utbildningscentrum, och det kändes självklart att tacka ja. Så nu är jag lärare där en vecka på våren och en på hösten, och har lite andra kurser ibland också. Det gäller att vara frikostig med kunskapen, det var de som lärde upp mig.

Daniel Åberg

Relaterat

Namn: Fredrik Prost

Ålder: 36 år

Uppvuxen: I Viikusjärvi i Vittangi sameby

Bor: I Kiruna

Yrke: Slöjdare

Aktuell med: Utställning på Sameslöjdstiftelsen på Jokkmokks marknad, som mottagare av Asa Kitok-stipendiet. Motiveringen löd: "Fredrik Prost är en ung slöjdare som med släktens traditioner som inspiration och grund redan utvecklat en unik stil och ett eget konstnärligt uttryck. Han har en stark och tydlig koppling till tidigare generationers slöjdare i sina alster, samtidigt som han drivs av viljan att experimentera och utveckla såväl bruksföremålen som den egna hantverksskickligheten."

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?