Hanna Outakoski gick själv grundskolan på samiska i Ohcejohka (Utsjoki) i Finland.Foto: Privat
2016-01-25

Det behövs mer samiska på fritiden

Att tala är bra, men läsa och skriva behövs också för att utveckla ett språk. Den slutsatsen drar Hanna Outakoski i sin avhandling. Skolorna måste ta ut svängarna mer och barn behöver mycket mer samiska på fritiden.

- De barn som använder mycket samiska i skolan blir flerspråkiga. Majoritetsspråket (till exempel svenska) försvinner aldrig. Hemmets roll är viktig när det gäller det första språket men sen är det skolan som kan göra det möjligt, eller omöjligt, för unga att utveckla flera språk. Det gäller bara att våga tala på samiska, säger Outakoski som själv gick grundskolan på samiska i Ohcejohka (Utsjoki) i Finland.

Hannas årskull var en av de största, nio elever. Tre gick i samiska klassen, sex i finska. Staten satsade helt enkelt i parallella klasser med olika undervisningsspråk, och i Ohcejohka gör man likadant idag.

Hanna Outakoskis avhandling heter Flerspråkig literacitet bland elever som studerar nordsamiska: kontexter, komplexitet och skrivande i Sápmi (Institutionen för språkstudier, Umeå universitet). Här har hon bland annat samlat enkätsvar och texter från 126 barn i Sápmi (i Norge, Finland och Sverige). Många av dem visar sig kunna medvetet föra över skrivstrategier från ett språk till ett annat.
- En elev hade skrivit väldigt lite i skolan på samiska, men var duktig på att skriva på andra språk. Hon kunde metodiskt använda ord, böja, bygga meningar. Hon lyckades kämpa fram en text på sitt arvspråk, även om det tog tid och säkert var jobbigt, och trots att hon haft så lite undervisning i samiska. Lite är mycket mer än inget och jag tycker att man ska alltid lyfta fram det positiva, det som är så värdefullt i att kunna många språk i stället för att alltid fastna i diskussioner om halvspråkighet och det som flerspråkiga elever inte kan.

Studien identifierar ett negativt språkideologiskt och utbildningspolitisk klimat som finns både utanför och innanför det samiska samhället och som ofta bygger på hierarkisk och funktionalistisk syn på språk, enligt Outakoski.

Hon menar bland annat att utbudet på samiska till barns fritid kan bli mycket bättre. Harry Potter, Disneyfilmer och så mycket som möjligt som unga vill ägna sig åt bör översättas till samiska och andra minoritetsspråk. Det är inte alla som bara vill läsa ”om renar på fjället” även om det är en viktig del av ens kulturella identitet. Finns inte Harry Potter på ens eget språk så låter man inte bli, utan läser den på engelska eller svenska. De som argumenterar mot inom det samiska samhället menar att den samiska kulturen riskerar att mattas av eller försvinna om språket ”frikopplas” men då missar man poängen. Begränsar man utbudet på ett språk får det negativa konsekvenser bara i det språket, utbudet finns ju kvar på andra språk, menar Outakoski.

Hur mycket och hur ofta man får höra och använda sitt arvspråk handlar också om vilka modeller det finns inom skolan och utbildningssektorn.
- Har man en sameskola ska man våga ha en samisk skola, säger Outakoski.

På andra håll i världen har man sett att det som fungerar bäst är ”immersion”, ibland kallad språkbadsmodell på svenska. Alltså att all undervisning är på samiska, utom i ämnet svenska i Sverige, norska i Norge etc. Situationen i sameskolorna har försämrats och i svenska kommunala skolor får bara max hälften av undervisningen vara på ett annat språk än svenska. Och det språket ska fasas ut till årskurs 7. Sameskolorna (fem i Sverige) har en delvis egen lagstiftning som tillåter mycket mer samiska och man borde ta vara på den unika möjligheten att verkligen satsa på samiska, tycker Outakoski.

Elever i sameskolan får ändå ganska mycket på samiska om man jämför med de elever som läser samiska som modersmål i kommuner där det inte finns sameskolor. 40 minuter/vecka är inte ovanligt, så lite undervisning i arvsspråk räcker inte. Det måste staten och alla kommuner förstå, enligt Outakoski. Det behövs mer språkundervisning men språket behöver också användas i andra ämnen i skolan, till exempel matte på samiska för samiska elever.
- Det behövs lärare och resurser till barnen. Det kommer att leda till extrakostnader.

Nu jobbar Hanna Outakoski också vid Umeå kommun för att utveckla en metod för mini-språkbad, så kallade språkduschar, som fler kommuner och minoritetsspråk ska kunna ta efter. Under piloten det här läsåret bjuds nio elever som läser nordsamiska in till träffar en fredag eftermiddag i månaden med teman som jag och du, kroppen, marker och natur.

Språket är en del av människans arv och också kulturell identitet är viktigt i skolan. Att lära sig att det är bra att vara same. Och ibland handlar det om att arrangera träffar och sociala arenor för barn och ungdomar, familjer och äldre där alla samer från olika språkgrupper, med eller utan språk, kan träffas och stärka den egna identiteten.
- Vi kan inte tvinga våra barn att prata samiska, men vi kan stärka deras identitet och stolthet, säger Outakoski och nämner populära slöjdträffar för barn och familjer i Såhkie i regi av Umeå sameförening.

Besök på andra håll i Sápmi, till exempel samhällen och skolor som använder språket mer är värt mycket. I Umeå finns det bland annat möjlighet för familjer som har barn i förskolan att ansöka om ett stipendium som kan stå för vissa dagliga kostnader under en vistelse på en annan ort där det pågår språkbadsaktiviteter.

PIA SJÖGREN

Relaterat

Johannes Omma, 18, har pluggat samiska som modersmål och modernt språk från sexårs till och med gymnasiet årskurs 2.

Han håller med om att samiskan skulle moderniseras och utvecklas mer om det höll takten med dagens samhälle; gärna Harry Potter och Disney-filmer på samiska.
- Nu hör jag samiskan så sällan. Jag pratar med farfar så ofta jag kan. Och med mig själv faktiskt, säger Johannes som är från Hemavan och pluggar i Vännäs.

Om samiskan användes mer och inom fler områden skulle det blir lättare för fler att lära sig, menar Johannes:
- Om man bara bevarar språket som det är just nu så blir det ju mest för de som redan kan det.

Är det så för dig, som en del säger, att samiskan är ditt hjärtas språk, som något kroppsligt liksom?
- Ja, man känner mer gemenskap, mer feeling när man pratar samiska. Det är väl för att det är så sällan.

Däremot känner Johannes inte igen sig i att han har användning av verktyg mellan språken.
- Samiska är diftongförenklingar och andra udda saker, det är mycket stor skillnad mellan det och svenska/engelska.

PIA SJÖGREN

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?