Ledamöter från sametingen i Norge, Sverige och Finland
Sametingsledamöter från Norge, Sverige och Finland samlade i Umeå. Foto: Marie Enoksson
2015-09-30

Stora skillnader mellan sametingen

Vid en första anblick kan det svenska och det norska Sametinget verka identiska: båda har politiska och förvaltande uppgifter, parlamentens ledamöter väljs genom partisystem och de är nästan lika gamla. Men sametingens möjligheter till självbestämmande skiljer sig åt på flera grundläggande sätt.

Ulf Mörkenstam, statsvetare vid Stockholms Universitet och verksam inom samisk forskning under flera decennier, har medverkat i ett flertal publikationer som granskat sametingens konstruktion och funktion. Tillsammans med Eva Josefsen och Jo Saglie har han 2015 skrivit en artikel i Ethnopolitics som granskar de institutionella skillnaderna mellan det svenska och det norska sametinget.

Den svenska och den norska staten har båda använt sametingen som verktyg för att uppnå samiskt självbestämmande, men däremot tilldelat dem varierande status, mandat och uppgifter. Detta blir tydligt redan i portalparagraferna till respektive sametingslag (se faktaruta). Det norska Sametinget har frihet att själv bestämma sitt verksamhetsområde. Det har också en speciell konstitutionell ställning och är inte formellt underställt regeringen. Den svenska portalparagrafen stadgar att Sametinget är en myndighet och därmed är direkt underordnad regeringen.

Även balansen mellan förvaltning och politiskt arbete är fundamentalt olika:

  • Det norska Sametinget har främst en representativ roll, där fokus ligger på att säkra samiskt perspektiv på alla plan genom att främst agera som rådgivande organ. Dess budgetpott fördelas helt självständigt. Det norska Sametinget har en överenskommelse med den norska staten om garanterad delaktighet i alla beslut som rör samiska frågor.
  • Det svenska Sametinget är främst en myndighet. Regeringens syn på det svenska Sametinget synliggörs i en proposition från 2006 där det fastslogs att ökat samiskt självbestämmande ska uppnås genom att tilldela Sametinget fler förvaltningsuppgifter. Drygt 80% av det svenska Sametingets budget är öronmärkt för de förvaltnings-uppgifter som ålagts enligt regeringens regleringsbrev.

Författarna pekar även på att de separata utredningar om samerätt som på båda sidor om statsgränsen initierades under 1980-talet och som båda resulterade i inrättandet av sameting, hade olika grundförutsättningar. I Norge var Altakonflikten utgångspunkten, en stark medborgarrättsrörelse som inkluderade hela det samiska samhället. I Sverige blev grunden däremot Skattefjällsmålet, en rättsprocess som samerna i sak förlorade.

Det norska arbetet för att skapa samiskt självbestämmande låg dessutom några år före den svenska motsvarigheten och inkluderade även ratificeringen av ILO 169, vilket möjligen innebar att fokus i Sverige snarare låg på att inrätta ett sameting än att garantera faktiskt självbestämmande.

Författarnas slutsats är att det i Sverige finns en konflikt mellan idén om Sametinget som ett verktyg för självbestämmande, och det faktiska inflytandet som parlamentet har. Med undertecknandet av FN:s urfolksdeklaration 2007 och Sveriges erkännande av samernas särställning i grundlagen 2010 kan det finnas förutsättningar för en förändring i det svenska Sametingets status och struktur. Det vore viktigt ifall sametingen i framtiden ska kunna stå modell för urfolks självbestämmande.

Ol-Ánte Sikku


 

Fakta

Sametinget på norsk sida inrättades 1987 och på svensk sida 1993.

Parlamenten har 39 respektive 31 ledamöter.

Portalparagraf
Lov om Sametinget og andre samiske rettsforhold (Norge)

§2:1 – ”Sametingets arbetsområde är alla frågor som enligt tingets uppfattning särskilt berör den samiska folkgruppen.”

Sametingslag (Sverige)

§1:1 – ”I denna lag ges bestämmelser om en särskild myndighet - Sametinget - med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige.”

Självbestämmande genom myndighetsutövning?
Sametingets dubbla roller
Rebecca Lawrence & Ulf Mörkenstam

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?