Foto: Christin Sandberg

Foto: Christin Sandberg

Foto: Christin Sandberg

-Visst utgår vi från allas lika värde, men en ratificering av ILO 169 skulle innebära att Sverige inte kan ta tillvara de rikedomar som finns i norr, säger Katarina Köhler, socialdemokratisk riksdagsledamot från Skellefteå under ett besök i Guatemala. Foto: Christin Sandberg

Lucia Xiloj, advokat specialiserad på ursprungsfolksrätt och mayarättsaktivist i Guatemala. Foto: Christin Sandberg

-ILO 169 är ett rättsligt bindande internationellt instrument och skiljer sig på så vis från FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter, säger Udiel Miranda, människorättsadvokat från Guatemala tillhörande urfolket maya mam. Foto: Christin Sandberg

2015-09-15

Sverige vill inte ratificera ILO 169

Den åttonde april 2015 röstade den svenska riksdagen ner förslaget att ratificera ILO 169, en konvention till skydd för samers och andra ursprungsfolks rättigheter.

ILO 169 ger ursprungsfolk och stamfolk rätt att få förhandsinformation, bli konsulterade och vara delaktiga i beslut innan staten ger företag eller andra aktörer tillstånd att komma in i deras traditionella territorier.

Så varför detta kompakta motstånd från riksdagens partier mot att ratificera ILO 169?
– Visst utgår vi från allas lika värde, men en ratificering av ILO 169 skulle innebära att Sverige inte kan ta tillvara de rikedomar som finns i norr, säger Katarina Köhler, socialdemokratisk riksdagsledamot från Skellefteå under ett besök i Guatemala.

Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande säger:
– Sverige är rädd för att samerna ska kunna hävda kulturen på traditionella marker och vår rätt att utöva densamma.

I Latinamerika finns majoriteten av de länder som har skrivit under konventionen. Där har konventionen blivit ett allt viktigare lagligt instrument i kampen till försvar för mark och naturresurser. I takt med att exploateringen av naturresurser har intensifierats så har listan över människorättsbrott i utvinningspolitikens kölvatten blivit allt längre.
– ILO 169 är ett rättsligt bindande internationellt instrument och skiljer sig på så vis från FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter, säger Udiel Miranda, människorättsadvokat från Guatemala tillhörande urfolket maya mam.

Udiel Miranda driver tillsammans med Rådet för mayafolket (CPO) landets första rättsfall mot staten, där staten har brustit i respekten för urfolkets rättigheter och främst rätten till ”consulta” (konsultation). Efter att CPO först uttömt de nationella möjligheterna lämnade de in en anmälan till den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter. Nu väntar de på besked att kommissionen ska gå igenom fallet och hänvisa det vidare till Interamerikanska domstolen för prövning.
Miranda menar att styrkan i konventionen är hur den kan användas för att driva på och avancera nationell lagstiftning. När ett land har ratificerat ILO 169 så har det åtagit sig att följa och anpassa landets egna lagstiftning till den.

Den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (Corte IDH) är specialiserad på mänskliga rättigheter i de tjugo länder som lyder under den amerikanska MR-konventionen. Domstolen har även stor betydelse  globalt, genom att gå i bräschen för att ursprungsfolksrättigheter, som skyddas i ILO-konvention 169 ska bli verklighet. Domstolen har tidigare dömt staten i Paraguay vid tre tillfällen 2005, 2006 och 2010 . Det senaste, och ett av de mest tongivande fallen är en dom i målet Sarayakufolket Vs. Ecuador. Där domstolen dömde den ecuadorianska staten för att ha beviljat tillstånd för utvinning av olja och tillåtit ett argentinskt företag att utföra seismisk prospektering i Sarayakuterritorium utan att först rådfråga befolkningen.

Lucia Xiloj, advokat specialiserad på ursprungsfolksrätt och mayarättsaktivist i Guatemala säger att ”en av de mest betydelsefulla juridiska framgångarna relaterad till ILO 169 och de rättsfall vi har drivit genom att hänvisa till konventionen är att urfolkets egna organisering och auktoriteter har erkänts som rättsobjekt”.

ILO 169 har även haft en identitetsstärkande effekt menar Xiloj. Konventionen har indirekt även bidragit till ökad organisering. Det har tagits initiativ till lokala folkomröstningar i enlighet med ILO 169 till försvar för ursprungsfolkets rättigheter. Folkomröstningarna är inte rättsligt bindande men har växt till en betydande social rörelse som ifrågasätter den rådande utvecklingsmodellen.

Det är just rätten till konsultation, ”consulta”, som är kärnan i ILO 169, vilket den Internationella arbetsorganisationen själv understrukit flera gången. Konsultationen är också nödvändig för att förverkliga rätten till självbestämmande.

Om Sveriges riksdagspartier har följt ursprungsfolkskampen i Latinamerika känner de säkert också till den praktiska tillämpningen av ILO 169 för organisering och till försvar för naturresurser.
– Världens urfolk behöver få lagligt skydd, och så är det även för det samiska folket trots att vi lever i ett av världens rikaste länder, säger Stefan Mikaelsson ordförande Sametinget.

I januari skrev ärkebiskop Antje Jackelén en debattartikel i Dagens nyheter där hon konstaterar att det finns ett problem med den nuvarande ordningen eftersom samernas rättsliga ställning är för svag i befintlig lagstiftning. Samerna kan inte värna sina traditionella marker och de kan inte stoppa en exploatering. Hon påpekar också att värnandet av markerna är en rättighet – inte ett särintresse – som måste garanteras.

ILO 169 är även ett instrument som kan fördjupa och stärka samhörigheten mellan ursprungsfolk globalt och därmed bana väg för fler segrar när det gäller brott mot ursprungsfolksrättigheter inte bara i Latinamerika utan i hela världen.

CHRISTIN SANDBERG
 

Fakta

Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk, ILO:s konvention nr 169, antogs av den Internationella Arbetsorganisationen ILO 1989. Tjugo länder har ratificerat den, varav de flesta latinamerikanska länderna samt Norge och Danmark. Den är ett rättsligt bindande internationellt instrument inriktat på ursprungsfolks och stamfolks rättigheter och deras kulturella identitet. Den bygger på att principerna från FN:s övriga rättighetsdeklarationer skall tillämpas även på ursprungsbefolkningar.

Den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (Corte IDH) är specialiserad på mänskliga rättigheter i de tjugo länder som lyder under den amerikanska MR-konventionen, som är medlemmar av Organisationen för de amerikanska staterna (OAS). Domstolen kan döma för MR-kränkningar enligt den amerikanska konventionen, men använder även andra internationella instrument, såsom ILO 169, för att anta och tolka innehåll och skyldigheter stipulerade i denna.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?