12.000 f.kr Kr f 1000-talet 1300-talet 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet 1900 - 1949 1950 - 1999 2000 -
179
  • 12.000 f.kr
  • 11.000 f. Kr
  • 10.000 f. Kr
  • 8000 f.kr
  • 6000 f. kr
  • 1500 f. Kr
  • 98
  • 555
  • 750
  • 890
  • 900
  • 1000
  • 1100
  • 1273
  • 1300
  • 1323
  • 1328
  • 1335
  • 1340
  • 1350
  • 1389
  • 1424
  • 1442
  • 1526
  • 1528
  • 1535
  • 1543
  • 1584
  • 1593
  • 1602
  • 1606
  • 1607
  • 1619
  • 1634
  • 1633
  • 1645
  • 1667
  • 1671
  • 1673
  • 1685
  • 1693
  • 1695
  • 1723
  • 1732
  • 1749
  • 1751
  • 1752
  • 1760
  • 1769
  • 1827
  • 1828
  • 1841
  • 1864
  • 1867
  • 1868
  • 1873
  • 1877
  • 1885
  • 1886
  • 1889
  • 1904
  • 1910
  • 1913
  • 1917
  • 1918
  • 1919
  • 1920
  • 1921
  • 1923
  • 1928
  • 1945
  • 1946
  • 1950
  • 1961
  • 1966
  • 1968
  • 1971
  • 1981
  • 1986
  • 1990
  • 1992
  • 1993
  • 1996
  • 1997
  • 2000
  • 2002
  • 2007
  • 2009
  • 2010
  • 2011
  • 2012

12.000 f.kr

  • I nära hundratusen år har landet legat nedtryckt under den väldiga inlandsisen. När isen börjar smälta går det fort. På två-tretusen år blir Fennoskandia isfritt.

11.000 f. Kr

  • De första spåren efter människor i Sápmi finns längs den nordnorska kusten. De var jägare och samlare. Arkeologer har hittat tusentals boplatser längs ishavskusten. Dessa benämns ofta för komsa-kulturen.

6000 f. kr

  • I Alta i Nordnorge finns ett av världens största hällristningsfält. Här vid havsstranden högg människor in bilder och gjorde målningar. Här finns flera olika fält gjorda för 6 200–2 500 år sedan.

555

  • Den bysantiske historieskrivare Prokopius berättar om folken i Skandinavien. Ett av dessa folk är skridfinnerna som är jägare, klär sig i djurskinn och ger spädbarnen märg att suga på.

750

  • Langobarden Paulus Diaconus skriver om skridfinnarna som är jägare. Han beskriver skidor, renen och renskinnspälsen.

890

  • Den norske bonden Ottar berättar för kungen av Wessex (England) om att han äger 600 tamrenar som sköts av samer. Hans största inkomstkälla är den skatt han tar av samerna i form av säl- och valhudar.

900

  • Isländska vikingsagor berättar om skinnhandel som bedrevs med samerna. I Snorres sagor berättas hur samer och andra nordbor umgicks.

1273

  • Norrmän och jämtar gör en överenskommelse att jämtarna skulle få jaga ren, älg och ekorre "19 raster norr om Ströms lappmark". Med norr menas här längs hela Ströms vattudal mot den nuvarande norska gränsen i norra Jämtland.

1300

  • Svenska kungar börjar hävda rätt till områden norr om Hälsingland. De uppmuntrar kolonisation för att kunna hävda att området är svenskt och att de därmed har rätt tilll handel med samerna.

1323

  • Gränsen mellan Ryssland och Sveriges dras.

1328

1335

  • Kolonisationen forstätter och kyrkbyar börjar byggas; Gammelstad i Luleå och Öjebyn i Piteå.

1340

  • I ett frihetsbrev bekräftar Kung Magnus beslutet att lappmarken ska bebyggas. Han erbjuder "kristet folk och allmoge" att bosätta sig och "vinna sina ägor".

1350

  • Lagmannen i Uppland får i uppgift att sköta rättsskipningen i lappmarkerna.

1389

  • Drottning Margareta uppmanar i ett brev ärkebiskopen i Uppsala att missionera i lappmarken eftersom hon anser att samerna behöver en kristen tro.

1424

  • Lagmanstinget i Piteå fastlår att birkarlarna måste förse samerna med handelsvaror som kläde, smör, salt och mjöl annars kan deras beskattningsrätt bli indragen.

1442

  • Kung Kristoffer av Danmark utfärdar en lag för hela Sveriges befolkning som inkluderar samerna. Lagen behandlar rätten till jakt och fiske, som endast tilkommer jordägaren.

1526

  • Gustav Vasa dikterar i ett brev till lagmannen för lappmarken att svensk lag ska gälla i lappmarken och bekräftar Kristoffers landslag från 1442.

1528

  • Gustav Vasa höjer birkarlarnas avgift till kronan till det dubbla; Alla birkarlar skulle tillsammans hädanefter betala åtta mårdskinn och 32 timmer (2280 st) ekorrskinn.

1535

  • Kronan övertar birkarlarnas beskattningsrätt och Gustav Vasa utser egna fogdar som ska säkra skatterna till statskassan.

1543

  • Gustav Vasa uppmanar befolkningen i Ångermanland och Umeå socken att inte lägga beslag på villebråd som samerna nedlagt. Kungen hotar om att de som forsättningsvis våldför sig på samernas jakträtt kommer att straffas.
  • Gustav Vasa bekräftar Lappmarkgränsen och samernas egendomsrätt samt jakt- och fiskerättigheter inom och utom lappmarken.

1584

  • Ryssarna börjar handla direkt med Europa, tidigare har handeln skett med skandinaviska, engelska och holländska mellanhänder. Johan III fastställer då en lappmarkgräns öster om Muonio älv och hävdar svensk suveränitet därifrån ända upp till Ishavet.

1593

  • Hertig Karl hävdar som sin bror Johan III svenska rättigheter upp till Ishavskusten som grundas på att Sverige tar lappskatt i hela området.

1602

  • Samerna får möjlighet att välja ett par riksdagsledamöter till bondeståndet.

1606

  • Lappfogdarna väljer ut 16 samiska pojkar som ska få undervisning i Uppsala. Flera av dem rymmer efter vägen. De andra förvaras i Torneå tills isarna smälter och båten som ska ta dem till Uppsala kommer fram.
  • Hertig Karl ger order om att kyrk- och marknadsplatser ska inrättas i lappmarkerna.

1607

  • Hertig Karl blir kung Karl IX och kallar sig även Lapparnas konung till Danmarks stora förargelse.
  • Birkarlarnas handelsmonopol och beskattningsrätt i Lappmarken bryts av Karl IX.

1633

  • Nästa bok på samiska utkommer. Det är Luthers lilla katekes ”Same nolmay catecheis” som är skriven på bristfällig sydsamiska.

1645

1671

  • En kartläggning sker av lappskattelanden på uppdrag av landshövding Johan Graan i Västerbotten. Kartan finns fortfarande bevarad och visar att all mark ca 6-7 mil från kusten upp till fjället var samiska skatteland.

1673

  • För att skynda på kolonisationen av lappmarkerna utfärdar Karl XI Lappmarksplakatet. För att kunna anlägga ett nybygge krävs dock ett medgivande av de samiska nämndemännen.

1685

1693

  • Lars Nilsson, Arjeplog, bränns på bål tillsammans med sin trumma. Lars sexåriga sonson har ramlat i en bäck och drunknat. Med hjälp av trummans kraft försöker Lars rädda barnets liv. Han tas på bar gärning och döms av Svea hovrätt till "å båle brännas".

1695

  • En ny skattereform träder i kraft för samerna där lappbyn blir en administrativ enhet. Karl XI anser att man inte får gå för hårt fram med samerna. "Lapparna skall hållas på gott humör" eftersom de har betydelse för rikets gränser och finanser.

1732

  • Carl Linné gör sin lapplandsresa och beskriver i sin dagbok naturen och människorna. Han möter samer redan i Jättendal, Hälsingland, som berättar för honom att ”vid havssidan var de födda och här vilja de dö”.

1749

  • Nybyggarna jagar på ej tillåtna marker. I Lappmarksreglementet förtydligas att samerna har ensam jakträtt. I praktiken leder detta till en inskränkning i nybyggarnas jakt.
  • Samer får tillåtelse att på samma sätt som svenskar anlägga nybyggen.

1769

  • Samen Kuttainen stämmer två nybyggare för att de satt ut vildrensnaror på hans mark. Nybyggarna fälls och får betala 3 riksdaler i ersättning till Kuttainen.

1827

  • Den samiska arvsrätten avslås i Norrbotten. Myndigheterna anser att rätten till skattelanden inte kunde ärvas utan att rätten tillföll den person som nyttjade marken.

1828

  • Länsstyrelsen i Västerbotten meddelar att att de kan avfärda en skattelapp från sitt land om han eller hon förlorar sin renhjord.

1841

  • Lappbyarna i Jämtland och Härjedalen får kartor över sina marker efter en lantmäteriförrättning gällande gränsdragningen mellan nybyggare, lappbyar och kronan.

1873

  • Odlingsgränsen fastställs av Sveriges riksdag.

1877

  • I de fasta sameskolorna ska undervisningen från och med nu ske på majoritetsspråket som är svenska.

1889

  • Samtidigt som världsutställningen i Paris pågår visas levande samer upp på en annan utställning i närheten. Den första förevisningen av samer sker 1822 i London. Motsvarande utställningar med levande människor pågår ända fram till 1950.

1917

1918

1923

  • Vattenkraftutbyggnaden vid Stora Sjöfallet i Lule älv pågår. Den första regleringsdammen, Suorvadammen, står klar 1923. Samiska boplatser och renbetesmarker dränks under vattenmassorna. Stora Sjöfallets nationalpark stympas.

1928

  • Ny renbeteslag avskaffar lappbyarnas självständighet helt. Jakt- och fiskerätten ska delas med staten och ett fogdesystem med lapptillsyningsmän inrättas. Detta får stora konsekvenser och påverkar politiska processer än idag.

1961

  • Högsta domstolen konstaterar i samband med ett vattenmål att samebyarna har rätt att föra talan om ersättning för intrång i renskötseln.

1968

  • Höyeste rett i Norge erkänner de svenska samebyarnas rätt till ersättning i det så kallade Altevatn-målet och att samebyarna har fortsatt privaträtt till renbete, jakt och fiske i sina områden.

1971

  • Ny renbeteslag innebär att samebyarna omvandlas till en form av ekonomisk förening. Lagen vidmakthåller uppdelningen renskötande samer och icke-renskötande samer, med olika rättsstatus och olika möjligheter till att nyttja samebyns resurser.

1981

  • Högsta domstolen avgör Skattefjällsmålet. Samebyarna fick inte gehör för sin huvudtalan om bättre rätt till land och vatten men av domen framgår att ett nomadiserat folk kan förvärva äganderätt till land och vatten genom långvarigt bruk (urminnes hävd).

1986

  • En reaktorolycka i Tjernobyl orsakar radioaktivt nedfall över Sápmi. Första året kasseras 73 000 renar på grund av för höga cesiumhalter. Fisket, vattnet, bären, viltet och svampen förgiftas.

1992

  • Propositionen om den fria småviltsjakten bränns på samernas landsmöte i Luleå, diskrimineringsombudsman Frank Orton vädjar till riksdagsutskotten att inte "tvinga på samerna en lagstiftning som de anser strida mot samiska grundläggande rättigheter".
  • Riksdagen tar ingen notis om motståndet från samer, naturorganisationer med flera, utan den 15 december antas propositionen om den fria småviltsjakten på samernas marker.
  • Samma dag som de fattar beslut om den fria småviltsjakten beslutar Riksdagen att inrätta ett samiskt organ, Sametinget. De är dock tydliga med att det inte är ett organ för självstyre.

1993

  • Den 13 maj hålls det första sametingsvalet. Tretton partier kandiderar och 5 309 personer har registrerat sig till sameröstlängden för att få rösta.
  • Det svenska Sametinget invigs i Kiruna med kungaparet närvarande. Sametingets första beslut är en misstroendeförklaring mot sameminister Per Unckel och regeringens sätt att handlägga jakt- och fiskefrågorna.

1996

  • Samebyarna i Härjedalen och Idre sameby förlorar Sedvanerättsmålet. Tingsrätten i Sveg slår i sin dom fast att det inte finns någon "av avtal beroende rätt till bete med ren som belastar de i målen aktuella fastigheterna".

1997

  • 104 markägare i Nordmalingstrakten stämmer de tre samebyarna Ran, Vapsten och Umbyn och hävdar att samebyarna inte har rätt till vinterbete i området. Nordmalingsmålet kommer att få stor betydelse. Det avgörs 2011.

2002

  • Permanent Forum för Ursprungsfolk etableras – som ett rådgivande organ under FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) som arbetar med frågor som rör ursprungsfolk.

2007

  • Den 13 september antas Urfolksdeklarationen av FN:s generalförsamling med 143 ja-röster mot 4 nej-röster (USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien). Urfolksdeklarationen anger en miniminivå för hur urfolksfrågorna bör behandlas i de olika länderna.

2009

2010

  • En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) införs. Minoritetsreformen ger större möjligheter för de nationella minoriteterna att bevara och utveckla sina språk och kulturer.
Foto: Anna Skielta
2014-11-14

Härjedalsmålet

Härjedalsmålet var en rättsprocess som inleddes 1990 då knappt 600 markägare i Härjedalen initierade en så kallad negativ fastställelsetalan i tingsrätten mot samebyarna Handölsdalen, Mittådalen, Tåssåsen, RuvhtenSijte och Idre Nya Sameby.

Markägarna ville att tingsrätten skulle slå fast att samebyarna inte hade någon rätt till vinterbete på deras fastigheter.  2004, efter en knappt 14 år lång rättprocess hade samebyarna förlorat i både tingsrätten och hovrätten. Domen i Nordmalingsmålet 2011 har dock tänt hoppet om att resning ska beviljas.

I målet hade samebyarna bevisbördan och var tvungna att visa att deras vinterbete på de berörda områdena uppfyllde kriterierna för urminnes hävd (att marken ska ha brukats utan protester från andra parter under en period av minst 90 år). Samebyarna hävdade att så var fallet, och åberopade även artikel 27 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, som behandlar minoriteters rätt till kultur, språk och religion. Efter huvudförhandlingar hösten 1995 dömde tingsrätten till markägarnas fördel. Domskälen var främst att kriterierna för urminnes hävd inte var uppfyllda. Samebyarna dömdes också till att betala markägarnas rättegångskostnader som uppgick till fyra miljoner kronor.

Samebyarna överklagade domen till hovrätten 1996. Efter huvudförhandlingar i hovrätten 2001 drog Idre Nya Sameby tillbaka sin överklagan för att göra upp i godo med markägarna. De andra samebyarna valde dock att gå vidare, i hopp om att hovrätten skulle ändra domen och erkänna samebyarnas renbetesrätt på de berörda markerna. Så blev dock inte fallet, utan när domen föll 2002 stod samebyarna återigen som förlorare och med ytterligare rättegångskostnader för markägarna och sig själva att betala. Hovrätten använde Skattefjällsmålet från 1981 som stöd för sina slutsatser. Skattefjällsmålet var en tvist som avgjordes i Högsta Domstolen och som sedan dess haft stort inflytande på både lagstiftning kring rennäringen och på rättsväsendets bedömningar i senare rättsfall. I rennäringslagens första paragraf står det att samernas renskötselrätt grundas på urminnes hävd, vilket skrevs in i lagen efter att HD skrivit detta i sina domskäl 1981.

Domen i Härjedalsmålet överklagades samma år till Högsta Domstolen, som först 2004 beslutade att inte ta upp målet. Samebyarna, som tvingats låna pengar av Samefonden för att täcka rättegångskostnaderna, hade då en skuld som uppgick till nästan 16 miljoner kronor för de 13 år och 7 månader som rättsprocessen hade pågått. De fyra kvarvarande samebyarna valde då att dra den svenska staten inför Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. Med anledning av att processen hade varit så lång och att samebyarna tvingats låna stora summor för att kunna betala för rättshjälp ansåg de att de inte hade haft effektiv tillgång till rättsystemet. Domstolen fällde Sverige för den utdragna rättsprocessen, men ansåg i övrigt att rättegången varit rättvis och friade därför staten gällande tillgången till rättshjälp. Europadomstolens makt är dock begränsad och kan inte ändra på nationella domstolars domar, utan endast ställa enskilda stater i den internationella skamvrån samt att utdöma mindre bötesbelopp.

Länge såg Härjedalsmålet ut att vara ett avslutat kapitel, men Nordmalingsmålet som avgjordes i Högsta Domstolen 2011 ändrade rättsläget kring samisk vinterbetesrätt drastiskt. HD sade då att betesrätten snarare skulle grundas på sedvana än på urminnes hävd, vilket gjorde bevisläget mindre komplicerat för samebyarna. Till följd av att jurister bedömt att en resning skulle vara möjlig lämnade Ruvhten Sijte på egen hand in en resningsansökan till HD i juni 2014. De övriga samebyarna i Härjedalsmålet hade sedan tidigare skrivit renbetesavtal med markägarna och har valde därför att inte delta i ansökan. Stora delar av skulden till Samefonden är fortfarande obetald och ytterligare lån för en eventuell process har inte beviljats. Resning sker sällan, men om HD väljer att åter öppna målet kan det få stor betydelse, både för de berörda samebyarna och för den framtida tolkningen av samiska renbetesrättigheter.

Ol-Ánte Sikku
 

Begrepp och förklaringar

Urminneshävd – ett juridiskt begrepp som betyder att rättigheter förvärvas genom att någon ohindrat brukat marken så länge att ingen längre minns hur man kom över den.

Sedvanerätt – Innebär att en rätt uppstår genom att ett visst bruk eller förhållningssätt godkänts under så lång tid att det blivit det normala. 

Resning – Ett speciellt rättsmedel som innebär att ett avgjort rättsfall kan tas upp igen om nya omständigheter tillkommit sedan domen föll. En högre instans måste bevilja resningen, vilket händer mycket sällan.

Europadomstolen – internationell domstol som bevakar att Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna följs. Domstolen kan inte ändra på nationella domstolars domar, men stater vill ogärna bli dömda i Europadomstolen.

Negativ fastställelsetalan – en form av yrkande i samband med ett tvistemål som innebär att den kärande vill att domstolen beslutar att en viss rätt eller förpliktelse inte är giltig.

Samefonden – en fond som förvaltas av Kammarkollegiet och som bland annat består av diverse ersättningar för intrång på samisk mark. Fonden ger bidrag för att främja rennäring, samisk kultur och samiska organisationer.

I boken Historien och Härjedalsdomen går arkivarien och författaren Lars Rumar grundligt igenom det historiska material som åberopats i rättsprocessen i Härjedalsmålet. Han visar på hur det tolkats och lyfter fram kompletterande material som ger nya perspektiv på målet. Rumar aktualiserar historievetenskapliga och juridiska frågeställningar som är av stor vikt, eftersom Härjedalsdomens betydelse sträcker sig långt utöver de lokala tvistefrågor som den behandlar. Nästan samtidigt med rättsprocessen i Härjedalen avgjordes två liknande samiska sedvanerättsmål, Selbumålet i Norge och Nordmalingmålet i Sverige. Härjedalsdomen skiljer sig från de två andra domarna genom den avgörande roll som den historiska bevisningen tilldelades. Lars Rumar anser att Härjedalsdomen vilar på bräcklig historisk grund och på en förlegad historiesyn.

Historien och Härjedalsdomen. En kritisk analys, Lars Rumar  ISBN 978-91-76-01-058-7

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?