Foto: Kautokeino Film
Siv Carita Holm, Anne Mereta A. Gaup, Ken Are Bongo och Stefan Hencz jobbar med en scen i Eahpáraš, kortfilm från 2011, om det döda, nyfödda barnets ande som söker upp levande människor. Foto: Kautokeino Film.

Stor efterfrågan av samisk film

Världen ropar efter samisk film. Berlin, Hamburg, New York! Så i vår är det verkstad i Sámi film lab. Sju nya filmer ska skapas.
– Vi håller på att bygga upp en hel filmindustri. Sedan 2009 har det hänt otroligt mycket, säger Åsa Simma vid Internášunála Sámi Filbmaguovddáš.

Film passar för samiskt berättande, anser Åsa Simma, som har jobbat med film i många år. Och så tycker fler än hon, filmare förstås, samisk publik och inte minst festivalfolk runt om i Europa och USA.
– Intresset är väldigt stort utanför de nordiska gränserna. Det är utomlands som de samiska filmerna visas mest, det är mycket intressant, säger Åsa Simma och understryker att de nordiska länderna (och deras filminstitut) måste börja förstå att också de syns och hörs, via de samiska filmerna.

- När det samiska får vara norm blir allt annorlunda, säger Oskar Östergren, dokumentärfilmare och producent i Tärnaby.
Han är också ordförande i Samiska filmarbetarförbundet - och mannen som 2013 drog igång Sveriges första film- och konstfestival där alla konstnärer är urfolk, Dellie maa, i Tärnaby och Umeå:
- För mig är det viktigt att det är berättelser från urfolk, inte om. Film har en stor genomslagskraft och det är lätt annars att felaktigheter sprids som sanning.

De samiska filmarna blir fler och fler. Oskar Östergren är en av de som är på plats vid Tromsö internationella filmfestival i januari. Han och hans kompanjoner pitchar en filmidé om protesterna mot gruva i Gállok för en stor jury med finansiärer från Norden, Europa och Nordamerika. Fyra av tio pitchar handlar om samer och samiska frågor.
- Skillnaden, om man ska hårddra det, är att många utländska bolag fortfarande vill ha den vite mannen eller kvinnan som åker ut i världen och äter insekter bredvid en tatuerad aborigin utan BH. Då har man hittat native-sloten som man kallar det. Men jag märker ju att man, här i Norden, inte skulle kunna komma med ett sådant projekt. Här finns en förståelse för de här frågorna. Jag tror inte att det är en slump att alla fyra projekt som är med här har samiska medskapare på viktiga poster, säger Oskar.

Myter och sägner, nu är det deras tur, angelägna ämnen som nästan i sig själva är filmiska. I nya uppmärksammade Joikefeber spelar Johan Sara en av de som ska lära Ylva från Oslo att jojka. Kanske jojk och berättelser om att söka sin identitet också är tabun som passar bra att ta itu med i film nu på 2010-talet?
- Ja, så kan det vara. Tidigare var det sådant man inte pratade så mycket om. Det märks särskilt bland unga, att samisk film växer. Det är många som vill visa sitt kulturarv, en mångfald som vi äldre måste ge plats, säger Johan Sara.
- Jag är 28 år, ung alltså, och ser på det här med film lite som vårt sätt att föra berättelserna vidare. Förut satt man runt elden och lyssnade på de äldre, men det har jag inte gjort på länge. Nu tar vi igen det med att göra film, säger Odd Levi Paulsen, producent som jobbar med Silja Somby.

Deras senaste film, Bonki, handlar om en äldre man, oförstådd på ett äldreboende, tills en nyutbildad samisk sjuksköterska får kontakt med honom - och det visar sig att han har något viktigt att säga. Efter den känner sig Odd Levi ännu mer nyfiken på att prata med sin egen bestemor som är över 80. Han hoppas att fler unga som ser filmen känner och gör så.
- Jag tror på film som helande. Många bär på en djup smärta och eftersom film talar till hjärtat tror jag det vara rent av läkande, utöver att berätta något, säger Silja Somby, regissör sen 20 år.

PIA SJÖGREN

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?