Nils Thomasson med sin fru Lucia som mjölkar renar. Foto: Nils Thomasson, Jamtlis bildarkiv
2013-06-14

Samefotografen Nils Thomasson

Nils Thomasson har med sina fotografier skapat en ovärderlig skatt. Hans bilder berättar en historia som för många är okänd eller bortglömd. Samtidigt har hans verksamhet och fotografier betytt mycket för självkänslan inom den samiska rörelsen. I en tid när ”lappar” ansågs mindervärdiga tvekade han aldrig att visa sin starka samiska identitet.
Det finns en bild från ett kungligt besök, sannolikt i Östersund. Gustaf den V träder ut ur en byggnad i majestätisk uniform för att möta folket. I främsta åskådarledet står ett stort antal barn. Men det är inte kungen de nyfiket och storögt granskar, utan nästan alla tittar på fotografen. Kolten, lappmössan och lådkameran väckte uppmärksamhet var han än befann sig.

De många bilder som finns på Thomasson själv vittnar om att han bar sina samiska kläder med stor värdighet, men samtidigt på ett lättsamt, ledigt och vardagligt sätt.
– Hans samiska identitet blev med åren allt starkare markerad, konstaterar sonen Lars Thomasson.

Nils tillhörde inte de aktivister som stod i främsta ledet när det gällde att kämpa för samernas rättigheter, men han fanns alltid med i bakgrunden med sina bilder och sitt engagemang.
– Han deltog i samiska aktioner både på läns- och riksplanet i viktiga same- och renskötselfrågor, berättar Lars Thomasson.
I en nekrolog 1975 skrev israel Ruong att ”Nils Thomasson var den siste i det gamla gardet av samiska förkämpar för sitt folk.”

Det var främst som fotograf som Nils Thomasson blev känd och uppskattad. Han var född 1880 och efterlämnar en enastående bildsamling både när det gäller kvantitet och kvalitet. Uppmuntrad av både fadern och Kirunafotografen Borg Mesch utbildade han sig tidigt till fotograf. Den första ateljén inrättade han i hemmet i den lilla byn Svedje i Myssjöbygden i Jämtland. Senare förlade han sin verksamhet till Åre.

Till en början handlade det mycket om porträttfotografering. Det förblev stommen i verksamheten, men parallellt med detta genomkorsade han Jämtland och Härjedalen med sin otympliga utrustning, i ett län med stora avstånd och bristfälliga kommunikationer. Inget motiv tycks ha varit honom främmande. Det var inte bara samernas liv som intresserade honom. Hans kameraöga fångade hela länet i helg och vardag. Här finns bilder från höbärgning, tunnbrödsbakning, potatisupptagning och fäboddrift. Han fotograferade kyrkobyggare, kraftverksarbetare, skogsarbetare, torpare, stenarbetare och andra yrkeskategorier. ”En ovärderlig dokumentation av livet i Jämtland och Härjedalen från sekelskiftet och framåt,” skrev Ulla Oscarsson i förordet till boken ”Samefotografen Nils Thomasson.”    

Den tidiga turismen i Jämtlands län fångade hans intresse. Vid sidan av fotograferingen hade han en turiströrelse, som bland annat omfattade biltrafik till både Tännforsen och Trondheim. Kameran fanns förstås alltid med på färderna. Samtidigt engagerade han sig i renskötseln och gjorde affärer med renkött och renprodukter. I hela 50 års tid besökte han Distingmarknaden i Uppsala. Det man kan fråga sig är hur han hann med all denna breda verksamhet. Sonen Lars vittnar om att Nils även ägnade familjen stor omsorg.
– Jag tror att det i framtiden kommer att vara sällsynt att någon familjemedlem får en sådan samlande position, säger Lars Thomasson om sin far.

Birger Ekerlid

Intressant


Foto: Hallingsfoto, Jamlis bildarkiv

I Jamtlis arkiv på nätet finns 11.215 bilder av Nils Thomasson
Jamtlis bildarkiv och Nils Thomassons bilder på samer. 

… Nils Thomasson under hela sitt liv var en ständig medarbetare i årsboken Jämten och i Svenska turistföreningens årsskrift. Hans första bild i STF:s årsskrift publicerades 1905. Motivet var Hällingsåfallet i Ströms vattudal.

… Nils Thomasson var gift med Lucia Jonsdotter (1888-1956) från Mittådalen. De fick sönerna Tomas, Nils Anton och Lars och döttrarna Brita, Lisa, Elsa, Anna och Sara.


att Nils Thomassons far, Thomas Andersson (1839-1906), vid ett tillfälle tog med hela sin familj på en ettårig turné i Tyskland för att visa ”lapparnas liv”. Lars Thomasson beskriver händelsen som en ”mindre tilltalande exponering av det samiska”.

… att sonen Lars (född 1928) är hedersdoktor vid Umeå universitet. Han har en omfattande publicistisk gärning bakom sig och är en centralgestalt inom samisk forskning, samiska organisationer och svenskt utredningsväsende.

… att dottern Sara (1925-1996) utsågs till ”Årets idrottskvinna” 1951 och tog VM-brons i slalom i Åre 1954.

… att Nils Thomasson 1962 fick Karl Staaf-plaketten för sitt mångåriga stöd till de liberala krafterna.



Nils Thomasson tillhörde inte de aktivister som stod i främsta ledet när det gällde att kämpa för samernas rättigheter, men han fanns alltid med i bakgrunden med sina bilder och sitt engagemang.

Bilden är tagen 1958 i Östersund vid Svenska samernas landsmöte, som varade i tre dagar, den 3-4-5 oktober. Från vänster: Martin Jonsson, Kall, prästen Erik Dainius, Vilhelmina, Per Larsson, Hosjöbotten, Anders Georg Nilsson Vinka, Tärna, Karin Stenberg, Arvidsjaur, Gustav Park, Uppsala, SSR:s första ordförande Anna Gustafsson, Jänsmässholmen, Nils Thomasson, Åre, Jonas Åhrén, Frostviken och Nils Petter Stenberg, Arvidsjaur. Foto: Okänd, Jamlis bildarkiv

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?