­Vägskyltar med samiska ortnamn är ett sätt att synliggöra och stärka det samiska språket. Foto: Samiskt informationscentrum­.

Hotade språk

Alla samiska språk är klassade som hotade språk enligt FN-organet UNESCO. Ett språk är hotat när talarna försvinner eller övergår till att tala ett annat språk, vanligtvis ett större språk som används av en mäktigare grupp. Allvarligt hotade idag är lule- och sydsamiska. Akut hotade är ume- och pitesamiska, med kanske 10-20 som fortfarande talar respektive språk. Det framgår av UNESCOs språkatlas över hotade språk i världen.
Ett språk är hotat när talarna försvinner eller övergår till att tala ett annat språk, vanligtvis ett större språk som används av en mäktigare grupp. Det är också hotat när det används i färre och färre sammanhang, hela språkregistret inte används längre eller barnen får inte längre lära sig gruppens språk. När färre och färre använder det lokala språket, så är risken för att det ska dö ut uppenbar.

Runtom i världen lever minoritetsbefolkningar sida vid sida med majoritetsbefolkningar och exemplen är otaliga där minoritetsbefolkningarna överger eller tvingas överge sitt språk. Denna erfarenhet delar samerna med andra urfolk.

Den ökade globaliseringen och snabba urbanisering påverkar alla människor, men särskilt utsatta är de som tillhör små urfolk i världen. I takt med industrialiseringen och storskalig utvinning av råvaror förändras förutsättningarna för ett traditionellt levnadssätt. Många tvingas flytta till städer för att söka nya sätt att försörja sig.

Att lämna sitt eget samhälle innebär att bli utsatt för en stark press att prata det dominerande språket. Majoritetsspråket är eller upplevs som nödvändigt för att kunna ta del av samhället, medan det egna språket inte längre är nödvändigt på samma sätt. Möjligheterna och anledningarna att tala det egna språket blir färre och slutligen uppstår allt mera uttunnade möjligheter att överföra språket till nästa generation.

Hotet kan också komma från de styrande i det egna landet, som förbjuder användningen av minoritetsspråket. Omgivningens nedvärderande syn på minoriteter kan också påverka viljan att använda det egna språket. Språkets fortlevnad är då hotat.

Att det talas olika språk i världen är en rikedom. Varje språk är en del av världens kulturarv. Språken är nämligen en spegel av varje folks unika syn på världen. Att ett språk utrotas och försvinner innebär en oersättlig förlust av unik kulturell kunskap sedan många generationer, inklusive historiska, andliga och ekologiska kunskaper som kan vara nödvändig inte bara för dess talare, men också för andra. Och eftersom många små folk inte har något skriftspråk utan är muntliga samhällen så är språket också viktigt som bärare av traditionerna och som stöd den kulturella identiteten.

Under de senaste hundra åren har en språkbytesprocess pågått i det samiska samhället. Samerna har under lång tid levt under ett starkt assimileringstryck (likriktningstryck). Något som lett till att många samer idag inte längre kan tala eller förstå samiska. Istället har svenskan blivit det språk som dominerar. När samiska talas är det framförallt i hemmet och i familjen, medan det däremot sällan hörs och talas i det övriga samhället och i offentliga sammanhang.

Att inte tillåtas att använda samiska i skolan eller lära sig läsa eller skriva på sitt modersmål har många samer upplevt som svårt. Samtidigt har de negativa attityder som åtskilliga samer har mött, har påverkat många samers önskan att smälta in i majoritetsbefolkningen. Många har därför inte velat föra språket vidare till sina barn. Barnen skulle inte utsättas för samma svårigheter. 

Det viktigaste för att rädda ett språk från att dö ut  är att samhället skapar förutsättningar för talarna att tala språket och lära sina barn. Det kräver en nationell politik som erkänner och skyddar minoritetens språk och ett utbildningssystem som verkar för modersmålsundervisning.

Det kräver också att en social och politisk miljö som uppmuntrar flerspråklighet och användandet av minoritetsspråk så att det blir en tillgång att tala ett sådant språk. I västvärlden har man länge betraktat flerspråkighet som ett undantag och enspråkighet som det normala, men globalt sett är det faktiskt klart vanligare med barn som växer upp med flera språk.

UNESCO är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur. I mitten av 1990-talet publicerade UNESCO den första redovisningen över hotade språk i världen. Den tredje kom i februari 2009. Språkatlasen visar att 2 500 av världens 6 000 språk är hotade och att hundratals redan är utdöda. Antalet hotade språk har dessutom ökat dramatiskt pga av snabbare sociala och ekonomiska förändringar. Bara sedan 1950 har 230 språk försvunnit. Däribland Akkalasamiska, som talades på Kolahalvön i Ryssland. Språket dog ut år 2003 med den siste talaren.

Sunna Kuoljok

Intressant

minoritetsspråk
samiska är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.

språkskydd
Sverige undertecknade år 2000 Europarådets minoritetsspråkskonvention som ger minoritetsspråken ett långtgående skydd.

vid kontakt med myndigheter
den samiska språklagen ger samer rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter och domstolar i det s k förvaltningsområdet för samiska.

språklagen
en ny och utökad språk- och minoritetslag träder i kraft den 1 januari 2010.

språkatlas

i samband med den internationella modersmålsdagen 19 februari 2009 lanserade FN sin språkatlas över hotade språk.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?