Henrik Sarri är en enastående berättare. Han var med och utvecklade den moderna ryggsäcken. Foto; Samiskt informationscentrum.
Henrik Sarri är en enastående berättare. Han var med och utvecklade den moderna ryggsäcken. Foto; Samiskt informationscentrum.
2008-08-08

Kallhålet som slog värmerekord

Det är kallt i Nikkaluokta. Förr i världen var det oftast kallast i Sverige. Nu kan det lika gärna vara varmast i Sverige, mitt i vintern. Väderkännaren Henrik Sarri behöver inga vetenskapliga belägg. Det räcker långt med erfarenhet och traditionell kunskap. Det går mot varmare tider.
Nikkaluokta är en fjällby, sex mil nordväst om Kiruna. Vid vägs ände och med Sveriges högsta fjäll Kebnekaise i fonden. Här bor väderkännaren och samen Henrik Sarri.

Henrik fyller snart 80 år och med den erfarenhet han har av väder så känns det helt rätt att fråga honom om vad det är som händer med vädret. Alla pratar ju om den globala uppvärmning.
-Det har hänt en hel del. Mycket stora förändringar. På 40-50 talet exempelvis var det ordentlig kyla. Det var det inte ovanligt med långa köldperioder på mellan 30-40 minusgrader. En vinterdag på 40-talet mätte vi 54 minusgrader under några timmar.

Enligt Henrik Sarri var vädret förr både stabilare och mera förutsägbart.
-Kom det ett högtryck under vintern då kunde det vara kallt i flera veckor. Mellan 20-40 grader. Men när det är så kallt så är det också i regel lugnt. Det blåser ingenting. Nu är vädret mera instabilt. Speciellt på hösten. Då kan det vara plusgrader och varmt till i mitten på november. Likadant är det på vårsidan då isen smälter redan i början på juni.

Den här ”värmen” har gjort att ryktet om Nikkaluokta som kallhål har fått sig en ordentlig törn. Under de senaste åren har det till och med hänt att Nikkaluokta varit varmast i Sverige. I december.
-Visst är det normalt med korta töperioder vintertid, men att vi i tre dagar har över tio plusgrader i December det har aldrig hänt förr. Vi hade över en halvmeter snö och efter tre dagar med blåst och värme så blev det nästan barmark. Man kunde inte köra skoter utan det var fyrhjuling som gällde.

Varför då detta intresse för väder?
-Jag har alltid varit intresserad av väder. När man bor här i Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaise, då var man alltid tvungen att studera vädret. Om man kunde fara ut för en vecka eller bara någon dag. Det var viktigt under den tid då vi höll på med ripjakt uppe på fjället.
Väderkunnandet, att förutsäga väder, har gått i arv i släkten Sarri.
-Vi är många utav bröderna som kan väder och den som är mest känd är ju min bror Enok. Han är en väderlegend.

Det normala med väderkännare är att de tyder tecken i naturen för att förutsäga vilket väder som är att vänta. Henrik Sarra läser av sin egen kropp. Hårbotten och fötterna är känselspröt.
-På vintern exempelvis när det är på väg att bli riktigt kallt då känner jag det i härbotten. Det börjar klia. Det är som att hårbotten rör sig och det vet jag att nu blir det kallt.

Hur reagerar då Henriks kropp när det är lågtryck och snöoväder på gång?
- Det är likadant då. Jag känner ingenting om det är ett lätt snöfall på väg, en decimeter eller så. Men när det är ett riktigt snöoväder på gång då känner jag det två-tre dagar i förväg. I fotbottnarna. De börjar vara småfrusna. Då plockar jag ihop barnbarnens leksaker som är utomhus och ser till att ingenting hamnar under snön. Och det stämmer alltid att fotbottnarna börjar frysa innan ett snöoväder.

Det finns en hel del äldre samer som är erkänt duktiga på att förutsäga väder. Frågan är om den kunskapen håller på att försvinna.
-Det kan hända att den håller på att göra det. Jag känner inte någon ung samisk väderkännare. Inte riktigt ännu.

Det låter på Henrik som att det ända är någonting på gång. Att Sarrisläktets väderarv inte försvinner med hans generation.
-Jag vill inte nämna någon av mina barnbarn vid namn men det finns en del som känner, säger Henrik småskrattande med ett hemlighetsfullt leende.
-Jag hoppas att de kan bli väderkännare. Jag tror att arvet går vidare. Det ligger i släkten. Min pappa var väderkännare och det är bra att kunna förutse väder om man ska bli renskötare till exempel. Lönar det sig att fara iväg eller är det lika got att stanna hemma…

Hur skicklig är då Henrik på att förutsäga väder? Ja i våras sa han att de som ville ha bra semesterväder i fjällområdet skulle spara semestern till i slutet på juli. Det var mitt i prick.
-Det lyckades. Men det är egentligen inte bara att det lyckades utan jag visste faktiskt det.
Vad blir det då för väder i höst, i fjällområdet?
-Det jag kan se på gamla märken är att det blir en bra höst, vädermässigt. Snön kommer inte heller så tidigt, annat än på fjälltopparna.

Nils Gustav Labba

Intressant

Familjen Sarri driver en turistanläggning Nikkaluokta och har gjort det i snart 100 år. Idag är det tredje generationen Sarri som tagit över.

De första fasta bosättningarna, torvkåtor, byggdes i början av 1900-talet.
Det var renskötande familjer som under svåra vintrar förlorade sina renhjordar och sökte annan försörjning som bosatte sig i Nikkaluokta.

Nikkaluokta låg på flyttleden och var en bra boplats med möjlighet till fiske, jakt och som det visade sig senare - arbete med transport och service.

En av familjerna som bosatte sig i Nikkaluokta var Nils Olsson Sarri och hans hustru Maria . Av deras fjorton barn kom flertalet att arbeta vidare inom byns dominerande näring – turism. Henrik Sarri är av de fjorton.

Läs mer om Sarris entreprenörskap inom turism:
>>>Länk till hemsida.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?