Foto: Anna Skielta
Foto: Anna Skielta

Kunskap om den samiska religionen

De avtryck samerna gjort i form av lämningar i naturen är inte alltid lätta att upptäcka och inte heller alldeles enkla att förstå och tyda. Heliga platser som offerstenar och andra offerplatser, gravar, björngravar och så vidare kan ibland synas tydligt och avvika från naturen i övrigt men det är inte alltid det är så. De kan vara mycket svåra att upptäcka. Vissa lämningar är uppenbarligen skapade av människohand men frågan är om de använts för religiöst bruk eller annat.

Hällmålningar
Hällkonst är något som blivit aktuellt under de senaste åren i takt med att nya platser med hällkonst upptäckts. Några tror att konsten illustrerar religiösa motiv och att det är samer som gjort dem. Andra tror varken att bilderna ska kopplas till religionen eller att det är samers verk. När det gäller tiden innan man började skriva om den samiska religionen är det endast dessa spår man har att gå efter.

Jämförande metod
Arkeologin ger en del svar på frågor om till exempel hur man gravlade människor men också djur, som björnen, och vilka gåvor de fick med sig. Man får veta till exempel vad som offrades vid särskilda stenar och trän. Tillsammans med uppgifter från jägarfolk runt norra delen av jordklotet som har liknande religion, tradition, näring och kultur som samerna får man en bild av den religion som utövades. Denna jämförande metod används flitigt inom religionsforskningen.

Missionärer skrev
När den kristna missionen accelererade under 1600- och 1700-talen började det på allvar skrivas om den äldre, samiska religionen. Det är missionärer och präster som genom att ta reda på så mycket som möjligt om den traditionella samiska religionen märkte att de bättre kunde bekämpa den, för det var det de ville. Genom deras skrifter får vi en bild av den samiska religionen och tankar, föreställningar och handlingar som inte visar sig i fysiska lämningar. Det är framförallt hos dessa kyrkans mäns skrifter man får uppgifter om religionen. Dessa uppgifter är starkt färgade av upptecknarnas eget synsätt, den tid de lever i och deras kön.

Religionen förbjöds
Samerna förbjöds att utöva stora delar av sin religion. I rättegångsprotokoll berättar några samer om en del av sin religion. När det gäller saker av religiös natur är det särskilt trummorna som står i fokus vid rättegångarna och här förklarar man varför man använder trummorna och varför de är så viktiga att man inte vill avstå från dem. Här får man tänka på att samerna som stod inför rätta inte kunde tala fritt. Vi kan inte helt och fullt tro att de inte utesluter, döljer och förändrar information så att de framställer sig själva mer i enlighet med vad maktens män vill och i bättre dager i kyrkans ögon. Trummornas tecken vittnar om religionen då man avbildat t ex gudar och gudinnor på dem.

Reseberättelser en källa
Då och då i Sápmis historia har olika resenärer besökt området och fascinerats av livet där. Även dessa resebeskrivningar tar upp det religiösa livet. Skildringarna skiljer sig från missionärernas genom att de resande inte har samma behov av att framställa den samiska religionen som hednisk och felaktig. De har däremot andra fördomar och många romantiserar friskt.

Religionen lever vidare i tankarna
Det som förbjöds försvann gradvis. Men sådant som man kunde dölja levde vidare utan att man behövde tala om det. Jojken är ett sätt att minnas och i berättelser och myter kunde man åtminstone berätta om hur föregångarna utövat sin religion. På så sätt levde tron och skicken kvar i minnet. Termer och ortnamn som Gievriesååle, Trumholmen och Aeliesvaartoe, Heligfjället vittnar om att samerna haft religiösa tankar om platserna och kanske utövat sin religion där. Precis som för många andra ursprungsfolk är fjällen och markerna heliga, men även platser där trummor begravts, där man offrat, där någon dött eller gravlagts eller där någon annan betydelsefull händelse ägt rum. Den som vill utforska den samiska religionen får lägga ett pussel där olika källor ger olika information med olika grad av trovärdighet.

Text: Åsa Virdi Kroik

Litteratur

Hans Mebius
Bissie : studier i samisk religionshistoria ISBN 91-88672-05-0
Sjiele : samiska traditioner om offer

Louise Bäckman
Sájva : föreställningar om hjälp- och skyddsväsen i heliga fjäll bland samerna ISBN 91-22-00723-7
Studier i samisk religion ISBN 9789198139303

Virdi Kroik, Åsa
Efter förfädernas sed : om samisk religion ISBN 91-631-7196-1
Fordom då alla djur kunde tala- : samisk tro i förändring ISBN 91-973517-1-7

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?