Foto: AnaMaria Fjällgren
Conifa World football cup i Östersund. Foto: AnaMaria Fjällgren
Lättläst version av sidan

Idrotten en del av historien

Samisk idrott är en företeelse som bygger på det vardagliga livet. Det är först under de senaste årtiondena som den icke ”vardagliga” idrotten börjat få fast mark i den samiska kulturen. Historiskt sett finns det många idrottsliga bragdmän och kvinnor som varit samer. Framför allt inom längdskidåkning men även alpint.

Idrotten har i alla tider varit av stor social betydelse. Alla åldrar har deltagit vilket har gjort att samhörighetskänslan stärkts mellan generationerna. Än idag är de samiska mästerskapen öppna för alla mellan nio och uppåt. Indelade i olika klasser förstås.
Det som varit den centrala delen i utformningen av de samiska lekarna och tävlingarna är renen. Den äldsta tidens tävlingar bygger i stort på lek, precision och kraft. Där kraft är det extremaste, då vi än idag förundras över den enorma kapacitet flertalet av dåtidens samer besatt, främst gäller det uthållighet.

Den 17:e augusti 1947, på sameungdomarnas årsfest i Jukkasjärvi beslutade man att Jokkmokks sameförening, kommande vinter skulle anordna en idrottsfest. Så föddes Samemästerskapen. Året var 1948. Den arrangerade av elever och lärare vid Samernas Folkhögskola, som samma år hade flyttad sin verksamhet från Sorsele till Jokkmokk.
Även samemästerskapet 1949 arrangerades i Jokkmokk. Bägge de här inledande mästerskapen kan liknas vi lokala tävlingar. Antalet deltagare utifrån var få.

Samemästerskapen fick sitt första stora uppsving 1950 då tävlingarna hölls i Vilhelmina under Sjul Axel Nejnes ledning. Både arrangörs och tävlingsmässigt. Tävlingsledaren Sjul Axel Nejne tog hjälp av idrottsföreningen för det tävlingstekniska och Vilhelmina bjöd också ett flertal kringarrangemang som lockade tävlande och samer utifrån.

Året därpå, arrangerades samemästerskapen i Luleå, samtidigt som det svenska mästerskapet på skidor. Hela arrangemanget hade överlåtits till lokala arrangörer utan samiskt inflytande och det slutade med att mästerskapet mer eller mindre blev en katastrof. Samerna utnyttjades som ett exotiskt inslag i det stora arrangemanget och bland dem som varit med från början hördes ett ramaskri.
-Det hela smakar nöjesindustri och börjar lika någonting som gränsar till exploatering, tyckte Lennart Wallmark, dåvarande rektor på Samernas Folkhögskola.

Efter den här nöjesutflykten så tog sameföreningar återigen över arrangemanget efter den modell som Vilhelmina så framgångsrikt visade 1950.
I samband med de första ”mästerskapstävlingarna” 1948 bildades ”Samernas skidförbund” som fick ett ansvar för att se till att det arrangerades samemästerskap varje år.
1971 beslutades att Samernas skidförbund skulle byta namn till Samernas idrottsförbund för att kunna bredda verksamheten till andra idrottsgrenar. Vid samma årsmöte beslutades också att sameföreningarna skulle få delta för att göra det möjligt för fler än de samer som var medlemmar i samebyar.

Under senare delen av 70-talet föddes tanken på nordiska samemästerskap efter det att samer från Norge framgångsrikt deltagit utom tävlan.
Efter ett par år av diskussion så beslutade Samernas Idrottsförbunds årsmöte, vid Same SM i Kiruna 1979, att tillsätta en interimsstyrelse som gick i uppdrag att arbeta fram en modell för ett samlat samiskt idrottsförbund. Året därpå bildades Sámiid Valastallan lihttu, Samernas idrottsförbund. Den samnordiska verksamheten har därefter utvecklats till att gälla både vinter och sommaridrotter.

I slutet på 70-talet händer också en del annat intressant. 1977 arrangeras det första samiska sommarmästerskapet. Det är Samernas Idrottsförbunds styrelse som själva står för ett arrangemang i Ankarede i samarbete med den lokala sameföreningen. Förutom individuell lassokastning så det testades också en ”patrulltävling” med tremmalag som innehöll terränglöpning och lasskastning. Under de följande åren finmejslades tävlingsprogrammet till att innehålla individuell lassokastning, terränglöpning och stafetter med både löpning och lassokastning. Numera är de samiska sommarmästerskapen ett stort arrangemang med flera hundra deltagare.

Det nästa som händer är att fotbollen gör sitt intåg som samisk mästerskapstävling. På svensk sida var man tidigt igång med en samisk fotbollsturnering som med åren blev en populär folkfest. Pingstcupen i fotboll i Jokkmokk startade 1968 och hade sin storhetstid i slutet på 90-talet med uppemot 20 lag inblandade. Turneringen pågick oavbrutet fram till 2006 då arrangörerna tvingades göra uppehåll på grund av för få anmälningar. Det hängde också samman med att Pingst blev en vanlig helg från och med 2006. Men Jokkmokk har inte gett upp utan försöker att väcka liv i turneringen på nytt.

Fotbollen blev den idrott som var först med ett samiskt landslag. Premiärmatchen spelades 1985 mot Åland i Mariehamn. Det första samiska landslaget bestod av spelare från i huvudsak Norge och Sverige och på den vägen har det fortsatt. Norra Finland är ingen större fotbollsregion och har haft svårt att fostra samiska landslagslirare. Den samiska landslagsfotbollen har fortsatt att utvecklas även om det av och till dröjt några år mellan landskamperna beroende på att det är kostsam verksamhet med en svag organisering.

2014 arrangerades Conifa World Cup i Östersund. Turneringen är ett världsmästerskap för minoriteter och det var andra gången den hölls.

 

Intressant

Same SM
Nordiska och svenska samemästerskap arrrangeras varje år i såväl sommar som vinteridrotter.

Sápmi med ett eget fotbollslag
1985 premiärspelade ett samiskt fotbollslandslag mot Åland. Bortamötet på Mariehamns fotbolsstadion slutade med en uddamålsförlust.

Samisk golf
i augusti 2011 gjordes ett försök att arrangera Same SM i golf. Men det lockade bara fem anmälda och arrangörerna i Funäsdalen ställde in tävlingen.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?