Även som liten får man hjälpa till med att skölja fisken. Foto: Anna Skielta

Renstek och röding

Traditionell samisk mat kan sammanfattas i två ord: kött och fisk. Kosten har kompletterats med örter och bär när man haft tillgång till det. Maträtterna varierar något över områdena och i olika familjer, även om det finns många likheter. Om samerna förr i tiden hade varit vegetarianer hade de inte överlevt!
Traditionell mat
Förr i tiden bestod kosten av massor av fisk som man själv fångade. Den åts både färsk, saltad, torkad och rökt. Därutöver åt man mycket renkött, både färskt, torkat och konserverat enligt gamla metoder. Älgkött och björnkött förekom också. Mjöl och salt inköptes. Av renen tog man vara på allt och de kunskaperna lever fortfarande. Även skalle, klövar, märgben och blod kommer till användning. Tarmarna och renens magar kan man rengöra och använda vid tillverkning av blodkorv och buoidečalmmas (en slags renköttfärsblandning som röks). Förr mjölkade man renen och tillverkade ost i låga formar. Renmjölkning förekommer inte längre. På 30-talet hade många samer egna fjällkor och getter och då gjorde man egen fil, ost och smör, men även det har upphört.

De samiska maträtterna har inte förändrats, men nya maträtter har kommit in genom influenser utifrån. Fast ingenting går upp emot ett riktigt renkok! När man slaktat en ren kokar man färskt kött, oftast ryggbitarna, en bit färsk lever, blodpalt och blodkorv av renblod och mjöl. Till det äter man potatis och mjuk, segt bröd och dricker buljong. Det torkade renköttet är en delikatess. På vårvintern saltar man köttet, röker det och hänger upp det ute för att lufttorka. I vissa områden röker man inte köttet. Rökt men inte torkat renkött kallas suovas och steks i tunna skivor.

Den vanligaste fisken på bordet hos en samisk familj är egenfångad fjällfisk. Det kan vara röding, sik eller insjööring. Den kan kokas eller stekas och äts helst med smör och potatis. En gammal rätt som nästan försvunnit är fiskkakor, en slags palt med rom och fiskinälvor.

Örter och bär
När det gick användes förr i tiden även örter och bär i kosthållningen. Under sommarhalvåret plockade man alla ätbara bär som fanns och fick därmed i sig nödvändiga vitaminer. Hjortron, lingon och blåbär är en naturlig del av kosten i norr. Något många gamla minns är blandningen av renmjölk och örter som fjällsyra och/eller knoppar av angelikablomman. Först hackades växterna och kokades till en grön mos. När moset värmdes med renmjölken tjocknade mjölken. Gröten kunde sparas i en kagge över vintern. Blad från fjällsyra juobmo kan plockas och kokas till en gröt. Den späda stjälken från angelika (kvanne) kan ätas färsk. Man skalar stjälken och äter den rå. Det är också gott att rosta den över elden.
mat

Intressant

Bark
    i maten
under tusentals år, till slutet av 1800-talet, använde samerna innerbarken från tall i kosten. Barken torkades och blandas i olika maträtter. HÄR kan du läsa mer om samiskt bruk av bark. 

Mjölk
från renen
renens mjölk var viktig i samerna traditionella kosthåll. Av den gjordes ost och den blandades med vegetabilier för att sparas un­der vintern. Under första hälften av 1900-talet blev det vanligt att istället hålla getter till mjölkning. 

Suovas
suovas kallas saltat, lättrökt renkött, som säljs i delikatess-butiker över hela Sverige. Det ska stekas lätt, men pröva att skiva det tunt och gör en carpaccio. Det är jättegott! Egentligen är suovas en felstavad förkortning av ordet suovas-bierggo, som betyder rö­kt kött.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?