Bildspel

Bild på kvinna i sydsamisk dräkt

Foto: Carl Johan Utsi

Sydsamernas dräkt

Den sydsamiska dräkten används av samer från Västerbottens län i norr till Dalarna i söder, liksom i Norge väster om detta område. Dräkten finns flera regionala variationer.

Kvinnan och mannens koltar skiljer sig från varandra. Båda är sydda i kläde, men detaljerna och längden skiljer sig åt.

Den manliga kolten
Den manliga kolten är oftast sydd i kläde, men en stor variation av andra material förekommer också. Färgen varierar från klarblå till svart. Kolten är i varierande längd och snitt, en del har kilar för viddens skull och andra har veck istället.

Kolten är vanligen delad fram och tillsammans med kragen dekorerad med kläde i färgerna rött, grönt och/eller blått. Inom vissa familjer förekommer också gult. Dekorationen i det sydligaste området är oftast taggad. I de allra flesta fall byter man plats på dekorationsfärgerna i midjehöjd.

Kragen är cirka fem centimeter hög och färgen varierar inom olika områden och familjer. Vissa har röd botten, andra har samma tyg i krage som i kolt och i det senare fallet finns det en variant där det finns en klädesdekoration som är taggad och som följer kragens linje mot kolten.

Ärmkanten är dekorerad på samma sätt som framkanten och i det sydligaste området finns också en klädesbård ungefär tio centimeter från ärmens nederkant.

En hopsydd variant av kolt förekommer också och dekorationsmässigt följer den vad som beskrivits för den delade varianten.

Den kvinnliga kolten
Den kvinnliga kolten är också oftast av kläde men med ännu större variation av andra material än den manliga. De flesta har olika nyanser av blått och svart, men andra färger förekommer också. Snitt och längd varierar.

Vissa familjer har en liten krage som följer koltens färg medan andra inte har krage alls. Framtill är kolten v-ringad och kantad med kläde i rött och grönt eller i vissa fall rött och blått. Gult inslag finns också hos vissa familjer. I de fall man har krage följer dekorationen oftast runt hela kragens överkant. Längst söderut kan klädet vara taggat.

Ärmkanten följer v-ringningens färger och klänningskjolen har motsvarande bård några centimeter från kjolkanten. Höjden på var man placerar dekorationen varierar.

Byxor och mössa
Byxorna sys oftast av tyg eller skinn. Den sydsamiska manliga mössan kan man urskilja två större varianter och den ena är 6-kilsmössan som har röda klädesdekorationer mellan kilarna. Den här mössan kan också ha skärm. Kilarnas färg kan vara olika nyanser av blått eller svart. Den andra varianten är också en kilmössa med höga brätten upp mot kullen och brättena har en klädesbård i rött och grönt eller blått. Brättet fram kan vikas neråt och fungerar då som skärm. Den kan ha andra banddekorationer inuti skärmen.

Den kvinnliga mössan som används inom hela området är en röd 6-kilsmössa med grön eller blå dekoration mellan kilarna. Längst i söder förekommer också tjurrie-tjohpe (huvudbonad) som har svart silke i yttertyget som ligger på en stomme av vadmal.

Barmklädet
Barmklädet (tygstycket runt halsen och fram på bröstet) är en utmärkande detalj på den sydsamiska kolten. Både det manliga och kvinnliga barmklädet har broderier i pärlor eller tenntråd. Det vanligast förekommande barmklädet är halvmåneformat i rött, grönt och/eller blått. Det manliga är monterat på blått eller svart kläde och det kvinnliga på rött. Fälten med halvmånen varierar från tre till fem. Barmklädet har också en liten krage som kan vara delad i upp till tre färger och broderier och som knäpps runt halsen.

I det södra området används i stor utsträckning ett rutigt barmkläde där det manliga har färgerna rött och blått i olika nyanser men även svart och grönt förekommer. Det är också broderat med tenn eller pärlor och för det mesta består broderierna av ett stort kors med sidobroderier ovanför korset mot kragen.

Det kvinnliga rutiga barmklädet har färgerna rött och grönt. I övergången mellan varje ruta finns en sicksack och de synliga rutorna har egna mönster.

Bälten
Både mans- och kvinnobältena har tenntråds- eller pärlbroderier. Underlaget för broderierna är rött, grönt/blått eller svart kläde. Klädet läggs ut i fält med färgerna rött, grönt, rött och så vidare eller också kan man ha tre längsgående fält. Vid speciellt högtidliga tillfällen används också silverbälten.

Intressant

Barmklädet är det dekorerade tygstycket runt halsen och fram på bröstet

1905 fann Andreas Wilks i Dikanäs sin mors gamla tenntrådsverktyg och det var starten till kurser i tenntrådbroderi och tenndragning som han anordnade för att återuppväcka tenntrådsslöjden.

Reportage

Sápmi i skolan

Sápmi i skolan

2025-01-23
Alla som går ut grundskolan i Sverige ska ha kunskap om samisk kultur, språk, religion och historia. Nu är sajten ”Sápmi i...
Samhälle

Julkalendern belyser Sápmis heligaste

2024-11-27
För första gången får den samiska mytologin plats i offentligheten när julkalendern Snödrömmar sänds på SVT. Bakom idén st...
Reportage

Renskötaren som blev älgfarmare

2024-10-28
Karl XVI Gustav må vara kung i Sverige men i Lansån är det Ola Rokka som regerar över Rut, Frans, Oscar II och de andra sj...
Samhälle

Lávvuo ökar kunskapen om samisk hälsa

2024-09-05
Lávvuo – så heter en forskargrupp vid Umeå universitet vars målsättning är att öka kunskapen om hur samerna mår och vilka ...
Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...