Fjällrävar vid .Foto: Tor Lundberg
Fjällräven är en av de arterna som är specialanpassad för livet på vidderna. Tyvärr är fjällrävens existens hotad. Flera projekt pågår dock för att bevara den. Foto: Tor Lundberg.
Lättläst version av sidan

Livet på hög höjd

Fjällkedjan i Sverige bildades under devonperioden, för 400 miljoner år sedan. Då reste sig topparna högre över havet än de gör i dag. I fjällen trivs både människor och djur.
Istider har avlöst varandra och slipat ner fjälltopparna och i dag är det bara fjäll som består av hårda bergarter som reser sig upp mot 2000 meter, som bland annat Kebnekaise- och Sarekmassiven.

Tåliga växter
Kalfjällets växter har anpassat sig till långa, mörka, kalla vintrar och korta, svala somrar med solljus dygnet runt. Alla växter på fjället är inte typiska fjällväxter. Blåbärsriset växer på 1000–1100 meters nivå över havet tillsammans med andra växter från låglandet. Högre upp blir det kärvare för växterna och här finns det mer specialiserade fjällväxter som är små , växer krypande eller tätt i tuvor, är behårade eller har vaxartade blad. Allt för att klara kyla och blåst och för att inte torka ut.

Anpassning för vintern
Ren och fjällräv är de större däggdjur i Sverige, som klarar av det arktiska klimat som råder på fjället vintertid. Mindre däggdjur som lämlar och andra gnagare måste leva under snön för att klara sig mot kyla. Fjällräven lever mestadels av smågnagare och lämnar inte fjällregionen under vintern. Renen däremot föredrar att vintertid vandra ner till skogslandet, där snötäcket normalt är lättare att gräva sig igenom än den hårda snön på fjället. Sommartid vill renen vara på fjället där den finner de växter den behöver och kan under dagar med mycket myggplåga fly upp på snöfläckarna i det högalpina området.

Till sommaren kommer fåglarna
Under sommarhalvåret invaderas fjället av många fågelarter, som återvänder från sina övervintringsorter. Här på fjället föder de upp sina ungar och när hösten kommer flyttar de tillbaka till länder långt borta eller bara till björkskogen nedanför fjället, som exempelvis fjällripan gör.

...och människorna
Sommarfjället lockar inte bara fåglar, hit kommer också människor. Fjällvandrare går efter de markerande lederna för att uppleva och njuta av fjällen. Få människor skulle kunna tänka sig att leva hela året i fjällen. De renskötande samerna i fjällsamebyarna flyttar upp på fjället för att arbeta och med dem följer hela familjen. De bor i visten, varje sameby har sitt eget, på sina marker och varje familj sitt eget hus. Juli är en hektisk tid för alla renskötare, då ska kalvarna som fötts i maj märkas. Renskötarna måste då driva in sina hjordar i inhängnade gärden på fjället. Till sin hjälp har de motorcykel, fyrhjuling och helikopter.

Intressant

Giebmegáisi
Kebnekaise heter Giebmegáisi på nordsamiska. Giebma betyder egentligen kittel (gryta). Men det är fjället bredvid som ser ut som en gryta.

Fjällsamebyar
flyttar med renarna till fjällen på sommaren. På vintern ska renarna vara i skogslandet.

Kalvmärkning
I juli samlar renskötarna ihop sina hjordar på olika ställen för att märka kalvarna.

Fjäll
på samiska
Det samiska ordet för berg eller fjäll heter på nordsamiska várri, på lulesamiska várre, på umesamiska várrie och på sydsamiska vaerie.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?