Skinnväska med tennbroderi. Foto: Carl-Johan Utsi
Skinnväska med tennbroderi av Christine Rensberg. Foto: Carl Johan Utsi

Tradition och nytänkande

Slöjden har ett starkt symbolvärde för den samiska identiteten och ett starkt samband med livsstilen och levnadssättet. Samisk slöjd - både hårdslöjd och mjukslöjd - kallas ofta duodji.

Det nordsamiska ordet för slöjd och hantverk är duodji. Med duodji menas den skapande aktiviteten som görs med händerna i olika material. Duodji har varit och är en viktig del i det samiska samhället som näring, binäring, kulturbärare och identitetsskapare.

Skapat utifrån behov
Samerna har i alla tider tillverkat sina redskap och sytt sina kläder. Produkterna har skapats utifrån de material som funnits att tillgå för de behov det samiska levnadssättet krävt. Man har tillverkat de bruksföremål man behövt som knivar, förvaringskärl, kläder. Under nomadtiden, när de samiska familjerna flyttade med sina renar fanns det inte plats för saker man inte behövde. Allt man förde med sig fyllde en funktion och föremålens former var anpassade till det flyttande livet. Materialen hämtades från naturen och renen: rötter, björknäver, skinn, senor, renhorn med mera.

Exempel på traditionell duodji
Förvaringskärl är exempel på bruksföremål som användes i hushållet. De tillverkades ofta av björkvrilar eller rotknölar. Náhppi, mjölkstävan, användes vid mjölkningen av renen. Den var formgiven så att mjölken inte skulle spillas ut. Kniven var och är ett av de viktigaste redskapen i den samiska vardagen. Den används till det mesta, i rengärdet såväl som i hemmet. De skickligaste slöjdarnas knivar har idag blivit dyrbara konsthantverk mer än ett praktiskt bruksföremål.

Traditionerna har gått i arv
Slöjdtraditionerna har gått i arv från generation till generation. Duodjis betydelse och behov har förändrats i det samiska samhället allteftersom förändringar skett i storsamhället. Duodji är i dag inte detsamma som det var förr, även om produkten kan vara densamma. Samerna har varit öppna för intryck av möten med andra folk och det har påverkat duodjin, samtidigt som man även hållit fast i traditionerna. Nu har den traditionskedjan förändrats. Många samebarn har inte möjlighet att lära sig hantverket i hemmet, utan ansvaret läggs ofta på förskolor och skolor. Här fyller Samernas Utbildningscentrum en viktig funktion. Det finns också möjlighet att läsa duodji på Samiska högskolan i Kautokeino.

Relaterat

Samisk form och tradition. Hans Mårtensson. ICA bokförlag. ISBN 91-534-1963-4.

Duodji - slöjdens mästare. Kurt Kihlberg. Förlagshuset Nordkalotten. ISBN 91-974896-0-3.

Samernas samhälle i tradition och nutid. Phebe Fjellström. Norstedts. ISBN 91-1-863632-2.

Samerna i historien och nutiden. Israel Ruong. Nyutgåva 1991.

Litteratur
Samisk form och tradition. Hans Mårtensson. ICA bokförlag. ISBN 91-534-1963-4.

Duodji - slöjdens mästare. Kurt Kihlberg. Förlagshuset Nordkalotten. ISBN 91-974896-0-3.

Samernas samhälle i tradition och nutid. Phebe Fjellström. Norstedts. ISBN 91-1-863632-2.

Samerna i historien och nutiden. Israel Ruong. Nyutgåva 1991.

Intressant

Sámi Duodji
är en stiftelse som tillvaratar de samiska slöjdarnas intressen.

Äkta &
kvalité
märket "Sámi Duodji" visar att slöjdföremålet är tillverkat av en same.

Föremålssamling
Nordiska museet har landets största samling av samiska föremål. En stor del av dem kan du se bilder av på länken här nedan.

Slöjd utbildning
på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk kan man utbilda sig till slöjdare.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?