Rotask gjord av Margareta Grahn från Ammarnäs. Foto:Samiskt Informationsscentrum
Rotasken på bilden är gjord av Margareta Grahn från Ammarnäs. Foto: Samiskt Informationscentrum.

Rotslöjd

Rötter har använts som slöjdmaterial av många arktiska folk. Av rötter görs bland annat korgar, kistor och smycken.
Rottågor är ett utmärkt slöjdmaterial som används till att göra korgar av. Rötter är också användbart när man ska sy ihop andra material, exempelvis till sömmen på svepask. Vanligaste är att använda rötter av björk och gran för de har bästa kvaliteten. Inom subarktiskt område har flera folk använt just rötter.

 

Rötterna kan tas under hela sommaren och hösten. De samlas in på myrar eller ur murkna vindfällda trädstammar, där de kan växa och bli raka och långa. Rötterna skrapas rena från bark och förvaras torkade tills de ska användas. Man lägger rötterna i vattenbad, då blir de lätta att klyva, smidiga och sega att jobba med. Samerna har använt granrötter som man tvinnat långa starka rep av. Dessa rep användes i notfiske och som telnar på fisknät. De var lätta och starka, flöt på vattnet och ruttnade inte.

Spiralteknik
Lätta och starka korgarbeten av björkrot har gjorts och görs än i dag i en spiralteknik. Runt en stomme, bestående av två hela stödtågor, lindar man tunna, kluvna bindtågor mycket tätt. Dekorativa effekter uppnås genom variationer i bindningen och genom färgning. Med exempelvis albark, färgas bindtågor som bildar rutmönster. Denna bindteknik har använts över stora delar av världen.

För förvaring
De samiska korgarna har använts för förvaring av ömtåliga saker under transport i ackja eller klövjekorg. En korgform med en spetsig och en bredare kortsida har packats längst fram i ackjan. Rotbundna saltflaskor och ostformar är andra föremål som slöjdats. De samiska rotkorgarna har väckt stor beundran och under lång tid varit en given försäljningsprodukt. De uppmärksammades redan av Johannes Schefferus. I sin bok ”Lapponia" från 1673, skriver han, att konsten att binda rotkorgar är ”för lapparna säregen och överallt känd, enär intet annat folk finnes, som kan tävla med dem härutinnan”. Dessa korgar användes också av svenskarna och skickades utomlands ”på grund av sin varaktighet och prydlighet”.

På väg att dö ut
Rotslöjden var en teknik som var på väg att försvinna bland samerna, när Asa Kitok från Gällivare tog vara på tekniken och lärde sina döttrar att jobba med rot. Och dessa döttrar har i sin tur lärt ut rotslöjdstekniken vid olika kortkurser och via slöjdlinjen på Samernas utbildningscentrum.

Dagens rotslöjdare designar och anpassar rotföremålen till nya användningsområden som passar vår tid. Exempel på nyskapade föremål är smycken i form av armband och broscher, sockerskålar och brödkorgar.

Relaterat

Asa Kitok och hennes döttrar - en studie om samisk rotslöjd, Tom G Svensson.
Rotslöjd - Tradition teknik inspiration
, Eva Nilsson.

Intressant

Ostkorgar
Björkrötter avger varken lukt eller smak och passar utmärkt för att göra skålar och korgar för mat.

Olika rötter
Granrötter används till större arbeten som kassar, notrep och kastlinor.

Omskriven
Rotslöjden nämndes i skrift redan 1673.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?