Samiska pälsskor med skoband och hö.
Nuvttagat med skoband och hö. Foto: Hans-Olof Utsi.

Skinn och tyg

Av renen får man slöjdmaterial av alla slag. Skinn, päls, senor och horn - allt har sin användning. Men samisk duodji handlar också om tyg och garn.

Samerna tillverkade sina kläder av renens päls och skinn. Vadmal, kläde och ull bytte till sig eller köpte. Handel har pågått i öst-västlig riktning i många hundra år. Inte förrän i mitten av 1900-talet började man köpa färdiga föremål och kläder i större skala.

Bandflätning
Bandflätning och vävning med bandgrind tillhör samernas textila hantverk. Flätning är en mycket gammal teknik. Flätade band används exempelvis till att knyta ihop koltens halsöppning, till skoband, påsar och säckar. För att fläta band behöver man bara fingrarna och en träklyka till sin hjälp. Att väva med bandgrind/vävsked är en mycket gammal metod som är känd i hela världen, särskilt har den använts i de nordiska länderna. Bandgrinden används fortfarande i dag. Man väver band i olika färger och mönster beroende på vad bandet ska användas till. Färg och mönster visar också från vilket samiskt område som skoband, förklädesband, bälten etc. kommer ifrån.

Materialet som används till vävning är yllegarn i olika tjocklek, bomullsgarn, sytråd och andra tunna garner och trådsorter. De mönster och färger man väljer är beror på till vem och för vad man väver bandet. Väver man skoband till en kvinna använder man särskilda kvinnoskobandsmönster.  Man kan alltså avläsa om det vävda bandet är kvinno- eller mansskoband. En kvinna ska inte ta på sig mansskoband och tvärtom. Då anses man verkligen okunnig. Detsamma gäller om man lindar skobanden åt fel håll. De ska nämligen alltid lindas inifrån och utåt.

Renen är inte bara köttproducent för samerna. Här är några exempel på vad man kan göra av renen:

Pälsskinn
Eftersom renens hår sitter tätt och pälsen står uppåt bildas ett värmeisolerande luftskikt längst in mot skinnet. Hårstråna är ihåliga vilket förstärker ytterligare den isoleringsförmåga som gör renskinnet till ett värdefullt slöjdmaterial. Av renens skinn får man skydd och värme. Av renskinn sys pälsar, mössor, liggunderlag, skor, handskar, kaffepåse. Skinnet torkas, gnuggas med bark, skrapas och smörjs för att bli mjukt och användbart.

Det finns många olika sorters pälsar: innerpäls, ytterpäls, vardagspäls, finpäls. Till en vuxen persons päls går det åt 5 -7 renkalvsskinn.

Skinnet på renens ben, de s k bällingarna, används till mycket. Av höstbällingar, som är korthåriga, syr man finskor, handskar, byxor och mössor. Av vinterbällingar, där håret är tjockt, syr man varmare skor, handskar, byxor och mössor för vinterbruk. Till ett par bällingskor går det åt 2 par bällingar, det vill säga det som finns på renens fyra ben. Bällingarna torkas genom att man 'kårar' dem med björkspån eller saltar dem, därefter skrapas de  med ett skrapjärn och barkas.

Härna heter skallskinnet på renen. Härnskinnet är mycket vattentåligt, håret är kort och sitter hårt fast i skinnet. Av härna syr man skor som kan användas under vårvintern då snön är blöt. Av härna syr man sittunderlägg och fällar. Härnskon anses vara den äldsta skon sydd av renskinn och den är mycket vattentät.

Garvat renskinn
Garvat renskinn får man när man tagit bort håret av skinnet. Skinnet läggs i blöt på köttsidan och efter några veckor släpper håret, därefter färgar man skinnet i barkbad. Man kan använda olika barkslag till badet exempelvis sälg, vide, al och björk. Barkbadet färgar och konserverar skinnet. Efter färgningen ska man smörja och mjukgöra skinnet. Av garvat skinn kan man sy vind- och vattentäta kläder som skinnkoltar, jackor, byxor, skor, handskar och mössor.

Skinnbyxan kan bli mycket vattentät om man smörjer in den ordentligt. Av garvat renskinn sys även olika förvaringspåsar, exempelvis ryggsäckar, väskor, sypåsar och kaffepåse. Maten fryser inte lika fort i en handgarvad ryggsäck som i en kromgarvad ryggsäck.

När man syr i renskinn kan man använda sentråd, vaxad lintråd eller en vaxad plasttråd.

Renhorn
Renen är det enda hjortdjuret där både hon- och hanrenar bär horn, som fälls varje år. Renhorn används som slöjdmaterial till olika redskap, knivar, smycken och förvaringsaskar. Horn är ett material som använts inom sameslöjden sedan länge. Horn från vuxna renar är ett mycket eftertraktat slöjdmaterial. Renens horn är homogena och bearbetas som de är utan uppvärmning. Man kan solbleka horn ute i naturen och få fram olika nyanser exempelvis rött och grönt genom att lägga hornet i myrmark.

Senor
Senor tas från renens ben och rygg. Bensenan kan liknas vid ett tjockt runt ”plaströr”. Ryggsenan är platt och bred. Senorna bearbetas och spinns till trådar i olika tjocklek. När man spinner sentråd så använder man ofta tänderna för att tunna ut trådspetsen och saliv för att skarva tråden till olika längder. Senorna används som sytråd när man syr i skinn. När man syr med sentråd måste man hålla tråden fuktig, man fuktar den med saliv eller vatten. 

Skohö
Inuti skorna hade man alltid skohö och många samer använder än i dag skohö, som bereds av en starrart. Bäst är den som växer bland vide. På hösten skärs starren med kniv och stammen mjukgörs genom piskning mot en vass sten, sen flätas höet till tjocka flätor och hängs på tork. Höet lades in i skon i ett tjockt lager. Förr användes inga sockor utan det var bara hö i skon, nu har man oftast lite hö i skorna och en socka på foten. Höet drar åt sig fukt.

Relaterat

Nuvttagat heter bällingskor på svenska. Det heter nuvtaga på lulesamiska och novteagajat på sydsamiska. Bällingar är skinnet som renen har på benen.

Intressant

1 par skor 
av  4 ben
Skinnet på renens ben används till skor.

Varmt
att sitta på
Av skinnet på renens huvud gör man skor och sittunderlag.

Slöjd utbildning
på Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk kan man utbilda sig till slöjdare.

Samiska modeveckan
på Jokkmokks marknad brukar man ha modevisning av samiska kläder varje år.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?