Sametinget i Finland
När det gäller minoritetspolitik har Finland andra traditioner än Sverige. I Finland har alltid funnits en stark svensk minoritet som fått omfattande kulturellt självstyre, och i viss mån också territoriellt självstyre som på Åland. Redan 1973 bildades ett folkvalt organ kallat Sámi Párlameanta eller ”Delegationen för sameärenden” som hade status som rådgivande organ till regeringen. Det skulle bevaka samernas rättigheter och deras ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. 1996 ombildades delegationen för att motsvara de svenska och norska Sametingen, med förvaltningsuppgifter som rör samisk kultur och samiskt språk. Sedan 1992 är samiska officiellt språk i vissa kommuner i norra Finland. Myndigheterna i Finland har en plikt att förhandla med tinget om alla åtgärder som kan inverka på samernas ställning som ett urfolk.

Vid sametingsvalen i Finland röstar man inte på partier utan på personer. Samerna har enligt grundlagen ett reellt självstyre efter beslut av den finska riksdagen i juni 1996. Grundlagsskyddet stärker samernas ställning som urfolk, med rätt att bevara sitt språk och sin kultur. Den finska regeringsformen innehåller en paragraf som säger: "Samerna såsom ett urfolk skall, enligt vad som stadgas i lag, tillförsäkras kulturell autonomi inom sitt hembygdsområde i ärenden som angår deras språk och kultur".

Den språkliga och kulturella självständigheten måste dock få ett innehåll i de ”vanliga” lagarna, vilket ännu inte skett fullt ut. Sametinget har relativt få uppgifter och den finska staten avsätter mindre pengar till Sametinget än man gör i Sverige.

Det finska Sametinget huserar i kulturhuset "Sajos" som ligger i Enare och invigdes 2012.

Sametinget i Norge
Större delen av samerna i Norden finns i Norge. Man räknar med en samisk befolkning på minst 40-50 000. Efter den hårda ”förnorskningspolitiken” som pågick i nära hundra år har den norska samepolitiken förändrats. Efter de massiva samiska demonstrationerna mot utbyggnaden av Alta älv i början av 1980-talet tillsatte staten en utredning som 1984 lade fram ett förslag om ett sameting.

Det norska Sametinget inrättades 1989. Norska staten avsätter mycket mer pengar till samiska ändamål än vad den svenska gör. Tillsammans med kulturbidragen är anslaget till Sametinget cirka 250 miljoner, och då är inte rennäringen inräknad. Sametinget i Norge har över hundra anställda.

Sametinget i Norge har ingen klar konstitutionell ställning. Det lyder inte under regeringen, men är inte heller ett självständigt organ. I Norges grundlag står att statliga myndigheter ska skapa förutsättningar för att den samiska folkgruppen kan bevara och utveckla sitt språk, sin kultur och sitt samhällsliv. Sametingets arbetsområde är allt som efter tingets uppfattning särskilt berör det samiska folket. De får alltså själva definiera sitt verksamhetsområde. Sametingets uppgift är i första hand att vara ett remissorgan.

Det norska Sametingets parlamentsbyggnad är placerad i Karasjok och invigdes år 2000.