Renskiljning Foto Leif Milling
Renskiljning i Västerbotten. Foto: Leif Milling
Återgå till normal version av sidan

Hur samer lever med renar

Att sköta renar är inte bara ett arbete,
utan också ett sätt att leva.
Renskötsel ger samer en stark känsla
av att förvalta en gammal kultur.

Renarna betar olika växter.
Vid olika tider på året går de mellan olika betesmarker.
Renskötaren måste följa renens rytm.
Renarna går längs gamla stigar, flyttleder.

Renskötarna använder hagar eller gärden
för att samla ihop renar
när de ska märka kalvar eller slakta renar.
Hagarna är omringade av staket.

Renarna blir lätt skrämda
av människor eller rovdjur.
På våren i maj månad föds kalvarna.
Då får man inte störa dem.
Renkon kallas vaja och ungen renkalv.

Även när renhjorden drivs
från en betesmark till en annan
är den känslig för störningar.
Om renarna blir rädda 
kan hela renhjorden skingras.
Då blir det mycket arbete för renskötarna
att samla ihop hjorden igen.

Relaterat

Renskötselrätt, Ulrika Geijer, SSR.
 
Sapmi i förändringens tid. En studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv. Andrea Amft. ISBN 91-66466-28-0.

Intressant

Renen
och samisk kultur
Renskötseln är intimt sammankopplad med den samiska kulturen och har traditioner mycket långt bakåt i tiden.

4657
Det finns nästan femtusen renägare i Sverige. En renägare äger minst en ren.

Omsättning
Rennäringen omsätter cirka 230 miljoner kronor per år. 1000 ton renkött kommer ut på marknaden.

Hur
många renar finns det?
Det finns omkring 250 000 renar i Sverige.

Myndigheten
Sametinget
Sametinget är ansvarig myndighet för rennäringsfrågor.

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?